Socialtjänstens insatser

Socialtjänsten är den myndighet som har det främsta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Ansvaret framgår av socialtjänstlagen.

Socialtjänstlagen (2001:453) på riksdagens webbplats

De insatser som socialtjänsten erbjuder varierar, men de flesta kommuner ger rådgivning, stödsamtal och ekonomiskt bistånd. Socialtjänsten kan också förmedla kontakt med lokala kvinnojourer och bistå med tillfälligt skyddat boende. Hjälpen ska anpassas efter individens särskilda behov. 

Enligt lagen ska socialtjänsten även verka för att den som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. 

Ekonomiskt bistånd

En våldsutsatt kvinna som kommer i kontakt med socialtjänsten kan i samband med ett uppbrott behöva hjälp med ekonomin för att klara sitt och eventuella barns uppehälle. Hon kan vara i behov av hjälp för att reda upp sin ekonomiska situation. Men även behöva pengar till mat och andra nödvändiga varor i ett akut skede. 

Vid bedömningen av ansökan om ekonomiskt bistånd enligt 4 kap. SoL ska socialnämnden ta hänsyn till behov av stöd och hjälp hos kvinnor som är eller har varit utsatta för våld eller andra övergrepp av närstående. Socialnämnden har möjlighet att göra undantag från riksnormen. Kostnader kan beräknas till en högre nivå bland annat om den enskilde har tillfälligt höga utgifter. Det ska då röra sig om utgifter som beror på att han eller hon är eller har varit utsatt för våld eller andra övergrepp av en närstående eller för något annat brott.

Skyddat boende

I en akut situation kan våldsutsatta och deras barn behöva ett tillfälligt skyddat boende för att fly från våld och hot. I några kommuner har särskilda boenden för våldsutsatta kvinnor byggts upp i kommunens regi. Många kommuner saknar dock egna skyddade boenden. De använder sig istället av de ideellt drivna boendena i kvinnojourernas regi. 

Enligt den senaste kartläggningen från Socialstyrelsen 2020 drev ideella organisationer 54 procent av landets skyddade boenden. Kartläggningen visade också att ungefär hälften av Sveriges kommuner saknade skyddat boende i den egna kommunen.

Enligt Socialstyrelsens uppskattning bodde under perioden 31 juli 2018 till och med 1 augusti 2019 cirka 6 500 vuxna och 6 200 barn en eller flera nätter på de skyddade boendena. 

Publikation: "Kartläggning av skyddade boenden i Sverige" (Socialstyrelsen 2020) fulltext i kunskapsbankens databas

Stöd och råd

Vid misstanke om att en kvinna har utsatts för våld är det viktigt att hon får möjlighet till samtal i enrum. Att tala med kvinnan om hennes hemsituation eller fråga om hon är utsatt för våld i mannens närvaro kan medföra en ökad risk för att hon utsätts för ytterligare våld eller andra repressalier. 

Beslutet att lämna en våldsam relation kan vara en process som kräver tid och det är viktigt att bemöta en våldsutsatt person med förståelse och respekt. En längre tids misshandel kan ge upphov till starka känslor av skuld och skam som behöver bearbetas för att kvinnan ska återfå sin självkänsla och kontrollen över sitt liv. Socialtjänstens insatser kan då ske i form av stödsamtal.

Polisanmälan

Socialtjänsten får inte, med undantag för särskilt allvarliga brott, göra en polisanmälan om den våldsutsatta inte samtycker till det. De kan däremot bistå med information om hur en anmälan går till och vilka möjligheter det finns att få skydd och ansöka om kontaktförbud (tidigare besöksförbud).

Utredning och dokumentation

En ansökan om bistånd ska omedelbart utredas enligt 11 kap 1 § SoL. Av utredningen ska framgå vad ansökan gäller liksom andra uppgifter av betydelse för bedömningen. Utredningen leder fram till ett beslut om bifall eller avslag på ansökan. Avslagsbeslut ska delges skriftligen och åtföljas av information om hur beslutet kan överklagas, så kallad besvärshänvisning. Det är mycket viktigt och handlar om den enskildes rättssäkerhet. Det som inte enbart är av rådgivande karaktär ska dokumenteras och den det gäller har rätt att ta del av det som står i akten.

Insatser riktade till våldsutövare

Socialnämnden har ett ansvar för att ta ett helhetsgrepp när det förekommer våld i en familj. Hela familjen ska få den hjälp och det stöd som behövs.

Sedan 1 augusti 2021 finns det en uttalad bestämmelse i socialtjänstlagen som innebär att socialnämnden ska verka för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. 

Sekretess

Socialtjänsten har tystnadsplikt som får brytas om den som ärendet berör samtycker till det. Sekretessen kan också brytas om en enskild har utsatts för brott som kan leda till ett fängelsestraff på minst ett år för förövaren. Detsamma gäller om socialtjänsten tror att det finns risk för att en enskild kommer att begå ett grovt brott mot en närstående, och om uppgiften som lämnas till polisen kan tänkas hjälpa till att förhindra brottet. 

Offentlighets- och sekretesslagen 2009:400, riksdagens webbplats


Relaterade ämnesguider

NCK har även ett Webbstöd för kommuner för dig som arbetar i kommunal verksamhet med frågor om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.  

Socialstyrelsens publikationer

Den 1 oktober 2014 började Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer att gälla. Bland annat skärptes kommunernas ansvar att ingripa när ett barn misstänks ha blivit utsatt för våld eller bevittnat våld av en närstående. Socialnämnden i kommunen ska också bedöma risken för att barnet kommer att utsättas för eller bevittna ytterligare våld, enligt föreskrifterna.

Föreskrifterna gäller även hälso- och sjukvården samt tandvården. 
Publikation: "Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om våld i nära relationer" SOSFS 2014:4 (2014) fulltext i kunskapsbankens databas

Socialstyrelsens handbok är ett komplement till föreskrifterna och de allmänna råden. 
Publikation: "Våld – Handbok om socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete med våld i nära relationer" (Socialstyrelsen 2016) fulltext i kunskapsbankens databas

Senast uppdaterad: 2022-06-03