Europarådets arbete mot våld

Europarådet bildades 1949 och är en samarbetsorganisation för de europeiska staterna. Frågan om våld mot kvinnor har länge funnits på Europarådets dagordning.

Europarådets huvudsakliga uppgift är att skydda de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättssäkerheten. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, ofta kallad Europakonventionen, var den första konventionen som antogs av Europarådet år 1950. 

Europarådet är fristående från EU och har i dagsläget 47 medlemsländer, varav 28 är medlemmar i EU. 

Europarådets arbete mot våld mot kvinnor

Frågan om våld mot kvinnor och våld i hemmet i Europa har länge varit aktuell för Europarådet. Vid en ministerkonferens i Rom 1993 på temat jämställdhet diskuterades strategier för avskaffandet av våld mot kvinnor. År 2002 antog Europarådets ministerkommitté en rekommendation om skydd för kvinnor mot våld. 

Europarådets ministerkommitté: "Recommendation Rec(2002)5 of the Committee of Ministers to member states on the protection of women against violence (publicerad 2002, på engelska) på Europarådets webbplats 

Hur medlemsstaterna tillämpat rekommendationen har granskats vid fyra tillfällen. 

Granskningar av hur medlemsstaterna tillämpat rekommendationen (llänk till nedladdningsbara filer på Europarådets webbsida)

Efter ett beslut av medlemsstaternas regerings- och statschefer genomfördes en europeisk kampanj mellan 2006 och 2008 mot våld mot kvinnor. Kampanjen övervakades av en handlingsgrupp. En av slutsatserna i handlingsgruppens slutrapport var behovet av en konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor.

År 2008 tillsattes en kommitté med uppgift att ta fram förslag på rättsligt bindande instrument för förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Under 2009 och 2010 pågick arbetet med att ta fram en konventionstext.

Konvention mot våld mot kvinnor (Istanbulkonventionen)

Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad Istanbulkonventionen, öppnade för undertecknande vid ett ministermöte i Istanbul 2011. Sverige undertecknade konventionen samma dag och i november 2014 trädde den i kraft här. 

Konventionen är juridiskt bindande och innehåller bland annat bestämmelser om våldsförebyggande åtgärder, skydd och stöd. Konventionstexten framhåller att förebyggandet av våld är avgörande för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Bland de förebyggande åtgärderna finns bestämmelser om utbildningsinsatser. Det handlar bland annat om utbildning av vissa yrkesgrupper som kommer i kontakt med brottsoffer och förövare. När det gäller skydd och stöd finns här bland annat en bestämmelse om nationella hjälptelefoner. 

Tillämpningen av Istanbulkonventionen övervakas av en expertgrupp för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, även kallad GREVIO. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om Istanbulkonventionen

Konvention mot människohandel

I juni 2010 ratificerade Sverige Europarådets konvention om bekämpande av människohandel. Ett av syftena med konventionen är att effektivisera medlemsstaternas arbete mot människohandel. Konventionen innehåller bland annat bestämmelser om hjälp och skydd för dem som utsatts för brottet människohandel. 

Europarådets konvention om bekämpande av människohandel (2005) på Europarådets webbplats 

För att övervaka att bestämmelserna i konventionen genomförs på ett effektivt sätt i medlemsstaterna finns expertgruppen GRETA. GRETA ska regelbundet publicera rapporter om hur konventionen implementeras. År 2014 publicerades den första rapporten om Sveriges implementering av konventionen. 

Publikation: "Sveriges implementering av konventionen om bekämpande av människohandel. Första utvärderingen" GRETA 2014, pdf

Konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering

Den 1 juli 2013 ratificerade Sverige Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (Lanzarotekonventionen). Syftet med konventionen är bland annat att främja nationellt och internationellt samarbete samt att öka skyddet för brottsoffren. 

Europarådets konvention om skydd för barn mot sexuell exploatering och sexuella övergrepp (2013) pdf 

För att uppfylla åtagandena i konventionen har Sverige avskaffat kravet på dubbel straffbarhet vid köp av sexuella handlingar av barn och utnyttjande av barn för sexuell posering. Det innebär att det går att döma förövare i en svensk domstol även om handlingen inte är brottslig i det land där den utförts. Dessutom har reglerna för när brott preskriberas ändrats för utnyttjande av barn för sexuell posering. Enligt lagen börjar preskriptionstiden att löpa först den dag barnet fyller eller skulle ha fyllt 18 år. 

År 2015 publicerades den första rapporten om implementeringen av Lanzarotekonventionen. Tretton länder, inklusive Sverige, hade ratificerat konventionen efter det att övervakningsrundan påbörjats. Dessa länder omfattades därför inte av granskningen.

Publikation: "1st implementation report – Protection of children against sexual abuse in the circle of trust – The Framework", granskning av implementeringen av Lanzarotekonventionen 2015, fulltext i kunskapsbankens databas

relaterade ämnesguider

Europarådet

Europarådet som ligger i Strasbourg i Frankrike bildades 1949 av tio länder i Västeuropa, däribland Sverige, som ett svar på andra världskrigets grymheter. Europarådets beslutsfattande och verkställande organ är ministerkommittén. Den svenska regeringen, liksom övriga medlemsländers regeringar, representeras av utrikesministern i ministerkommittén.

Europadomstolen, den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna, är en del av Europarådet. Europadomstolen kan pröva staternas skyldighet att leva upp till sina åtaganden enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna. Domstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten.