Våld mot kvinnor med utländsk bakgrund

Kvinnor med utländsk bakgrund kan befinna sig i en särskilt utsatt situation när det gäller våld. Orsaken kan vara diskriminering, segregation, språksvårigheter och brist på sociala nätverk i Sverige.

Sådana faktorer kan göra det svårare för en kvinna att söka hjälp och stöd. Något som den våldsutövande partnern kan utnyttja för att ytterligare isolera kvinnan och hindra henne från att ta sig ur relationen.

En del kvinnor med utländsk bakgrund befinner sig i en särskilt utsatt situation till följd av sin rättsliga ställning i Sverige. Här ingår utländska kvinnor som nyligen gift sig med en svensk man, papperslösa kvinnor och kvinnor som blivit offer för människohandel för sexuella ändamål.

Kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd

År 2012 presenterades en statlig utredning om våld mot utländska kvinnor som beviljats uppehållstillstånd genom anknytning till en man bosatt i Sverige. I utredningen konstateras att forskningen är begränsad när det gäller våld mot kvinnor med utländsk bakgrund, särskilt kvinnor med tidsbegränsat uppehållstillstånd.

Publikation: "Kvinnor och barn i rättens gränsland" (statens offentliga utredningar 2012:45) fulltext i kunskapsbankens databas 

Klart vanligast bland dessa ärenden är så kallade ”snabba anknytningar”. Det handlar om par (gifta eller ej) som inte bott tillsammans stadigvarande utomlands. Vid snabba anknytningar får den utländska personen ett tillfälligt uppehållstillstånd i Sverige. 

Efter två år kan personen ifråga söka permanent uppehållstillstånd om förhållandet består. Denna så kallade ”tvåårsregel” försätter den utländska personen, oftast en kvinna, i ett underläge i relation till partnern som oftast är en man. Utredningen visar på att det finns starka jämställdhetsskäl som talar emot tvåårsregeln.

Här betonas också att ökat fokus bör läggas på den våldsutövande mannen. Bland annat föreslås att en riskbedömning och prövning av hur seriöst förhållandet är bör ske vid samtliga snabba anknytningar. Detta gäller även om det handlar om ett gift par.

Flera av kriterierna för den så kallade skyddsregeln beskrivs som förlegade. Skyddsregeln innebär att en utländsk kvinna kan få ett permanent uppehållstillstånd om hon utsatts för våld eller annan allvarlig kränkning även om förhållandet tar slut inom två år. Flera av kriterierna, till exempel att våldet anses vara mindre allvarligt om kvinnan går tillbaka till mannen, anses oförenliga med dagens kunskap om våld mot kvinnor i nära relationer. Det enda nödvändiga kriteriet beskrivs vara att förhållandet ska ha varit seriöst från början.

Papperslösa kvinnors våldsutsatthet

Även kvinnor som saknar uppehållstillstånd (så kallade papperslösa) befinner sig i en situation som gör dem mer sårbara om de utsätts för våld. På grund av rädsla för utvisning kan de inte ta kontakt med samhällets hjälpinstanser. Därmed saknar kvinnorna de mest grundläggande förutsättningarna för att få hjälp och stöd. Att polisanmäla misshandel eller liknande övergrepp, och därmed göra sig känd för myndigheter, kan få till följd att kvinnan i ett senare skede utvisas.

Sedan 1 juli 2013 har kvinnorna rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård och tandvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå. Lagen omfattar vård och tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. 

Sedan 1 juli 2013 har kvinnorna rätt till samma subventionerade hälso- och sjukvård och tandvård som asylsökande, det vill säga vård som inte kan anstå. Lagen omfattar vård och tandvård, mödrahälsovård, preventivmedelsrådgivning, vård vid abort och en hälsoundersökning. 

Det handlar om vård som bedöms vara nödvändig omedelbart, eller som med en måttlig fördröjning kan medföra allvarliga följder och leda till ett mer omfattande vårdbehov för individen. Det är den behandlande läkaren eller tandläkaren som avgör vilken vård som inte kan anstå.

Offer för människohandel

De utländska kvinnor som har kommit till Sverige genom människohandel står i praktiken utan stöd om de inte vågar eller vill polisanmäla brotten de utsatts för. Kvinnor som är offer för människohandel kan få sex månaders uppehållstillstånd om de bidrar till att lagföra människohandlarna. De kvinnor som inte vågar vittna eller återvända till hemlandet efter att ha vittnat, riskerar dock att hamna i samma situation som andra papperslösa kvinnor. 

Okunskap och otydligt ansvar

Brist på socialt nätverk eller bristande språkkunskaper kan begränsa möjligheterna att lämna en relation som präglas av våld. Detta medför att kvinnorna blir väldigt beroende av den våldsutövande partnern. Rädsla för utvisning kan också i vissa fall hindra kvinnan från att kontakta myndigheter. Detta kan utnyttjas av den våldsutövande mannen för att ytterligare kontrollera och isolera kvinnan.

Myndigheters okunskap om kvinnornas situation samt brist på tydlig information om vilken instans som har det primära ansvaret för att hjälpa kvinnorna kan försvåra för kvinnorna att få stöd och hjälp.

RELATERADE ÄMNESGUIDER

Vad säger lagen?

Utlänningslagen (2005:716), 5 kap. 16 § (den så kallade tvåårsregeln)

16 § En utlänning som […] beviljats ett tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av familjeanknytning får beviljas ett nytt tidsbegränsat eller permanent uppehållstillstånd på den grunden endast om förhållandet består.

En utlänning som har familjeanknytning […] och som har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd i två år får ges ett permanent uppehållstillstånd. Om det finns särskilda skäl, får permanent uppehållstillstånd ges före tvåårsperiodens slut.

Har ett förhållande upphört får uppehållstillstånd ändå ges, om […]
2. förhållandet har upphört främst på grund av att i förhållandet utlänningen, eller utlänningens barn, utsatts för våld eller för annan allvarlig kränkning av sin frihet eller frid […]

Utlänningslagen (2005:716), 5 kap. 3a §, ”Anknytning”

Uppehållstillstånd får, om inte annat anges i 17 § andra stycket, ges till 
1. en utlänning som har för avsikt att ingå äktenskap eller inleda ett samboförhållande med en person som är bosatt eller som har beviljats uppehållstillstånd för bosättning i Sverige, om förhållandet framstår som seriöst och inte särskilda skäl talar mot att tillstånd ges.  

Senast uppdaterad: 2021-09-15