Behandling av förövare dömda för våld i nära relationer

Behandlingsprogram för förövare dömda för våld i nära relationer har funnits i ett par decennier. I Sverige har sådana program använts inom kriminalvården sedan 80-talet. 

Internationellt har framför allt tre olika behandlingsinriktningar förekommit: 

  1. gruppinsatser med grund i den så kallade Duluth-modellen
  2. gruppinsatser som baseras på kognitiv beteendeterapi (KBT) 
  3. olika former av parterapi. 

Det förekommer även behandling med inriktning mot trauma och psykisk sjukdom, samt insatser för förövare med fokus på till exempel alkoholmissbruk och/eller ilskehantering. Andra alternativa behandlingsinsatser för förövare av partnervåld kan till exempel handla om insatser baserade på Acceptance and Commitment Therapy (ACT) eller kognitiv beteendeterapi (KBT) via internet. 

Kriminalvårdens behandlingsprogram för dömda förövare

Integrated Domestic Abuse Programme (Idap)
Programmet kommer ursprungligen från USA via kriminalvården i England och Wales. Det ackrediterades av en oberoende forskningspanel 2004 och har sedan dess använts i både frivård och på anstalt i Sverige. Programmet bygger på KBT, social inlärningsteori och Duluth-modellen. 

Programmet bedrivs i grupp med kompletterande individuella möten och erbjuds till män som utövat våld mot en kvinnlig partner eller före detta partner. Omfattningen är 27 möten i grupp och 8 till 10 individuella möten. Partnerkontakt är en del av programmet.  

Kriminalvårdens webbsida om behandlingsprogrammet Idap

De senaste åren har Kriminalvården utvecklat två nya behandlingsprogram för dömda förövare:  Relationsvåldsprogrammet (RVP) och Preventing Domestic Violence (Predov). Förhoppningen är att de nya programmen ska visa sig ge större effekt än behandlingsprogrammet Integrated Domestic Abuse Programme (Idap). Om de nya behandlingsprogrammen visar sig vara mer effektiva än Idap kommer Idap att avvecklas på sikt. 

Relationsvåldsprogrammet (RVP)
Programmet är ett individuellt och flexibelt program och det ackrediterades 2017. Det syftar till att minska risk för återfall i relationsvåld och riktar sig till både kvinnor och män som använt våld mot en närstående (partner, före detta partner, barn, bonusbarn, föräldrar, syskon eller vänner som kan likställas med familj). Programmet erbjuds främst på anstalter med relationsvåldsdömda samt i frivården. 

I programmet kartläggs varje klients problematik och man tar fram individuella behandlingsplaner. Teori och metod för programmet utgår från kognitiv beteendeterapi. Programmet fokuserar på riskfaktorer för återfall i relationsvåld utifrån tre teman: ”Känsloreglering”, ”Attityder” och ”Relationsmönster”. Omfattningen är 25 till 40 möten om 60 till 90 minuter. 

Kriminalvården planerar att utvärdera programmets effekter. Programmet testas också för klienter dömda för hedersrelaterade brott.

Kriminalvårdens webbsida om relationsvåldsprogrammet RVP 

Preventing Domestic Violence (Predov)
Predov är ett nytt individuellt program som under åren 2019 till 2020 testas både i Kriminalvården och i ett mindre antal kommunala verksamheter. Programmet är utvecklat av Kriminalvården i nära samarbete med kommunala verksamheter som har lång vana av att behandla icke dömda klienter.

Behandlingsprogrammet syftar till att minska risken för återfall i relationsvåld. Det riktar sig till klienter som utövat våld i nära relation, oavsett kön, könsidentitet eller sexuell läggning. Brottsoffret kan vara en partner, före detta partner, barn, bonusbarn, föräldrar, syskon eller vänner som likställs med familj. 

Teori och metod för programmet utgår från kognitiv beteendeterapi. Programmet fokuserar på riskfaktorer för återfall i relationsvåld utifrån tre teman: ”Känslor och balans i livet”, ”Tankar och regler om relationer” och ”Kommunikation och relationer”. Programmet är manualstyrt, med en viss flexibilitet för att kunna möta varje klients individuella behov. Omfattningen är 22 möten om 60 till 90 minuter. 

Kriminalvårdens webbsida om behandlingsprogrammet Predov

Processorienterade behandlingsprogram

Utöver manualbaserade behandlingsprogram, som används i Kriminalvården och frivården, erbjuder frivilligorganisationer och mansjourer i Sverige så kallade processorienterade program. Bland dessa finns verksamheter som hämtar inspiration från norska Alternativ til vold (ATV) och kanadensiska Center for Violence Intervention and Research (CIRV). 

Behandlingseffekter har undersökts

Flera systematiska forskningsöversikter har publicerats för att ge svar på om behandlingsprogram för förövare av våld i nära relationer har någon effekt. Sammantaget visar översikterna att forskningen på området ofta har metodologiska brister som gör det svårt att bedöma behandlingseffekter.

En slutsats som kan dras från studier generellt är att behandlingsinsatserna tycks ha små effekter vad det gäller att minska återfall i våld i nära relationer.  

Forskningsartikel: "Does batterers' treatment work? A meta-analytic review of domestic violence treatment" (2004) på förlaget Elseviers webbplats

Forskningsartikel: "Court‐Mandated Interventions for Individuals Convicted of Domestic Violence" (2008) på förlaget Wileys webbplats

Forskningsartikel: "Interventions for intimate partner violence: review and implications for evidence-based practice" (2009) på webbplatsen för National Center for Biotechnology Information

Forskningsartikel: "Cognitive behavioural therapy for men who physically abuse their female partner" (2011) på Cochrane librarys webbplats 

Forskningsartikel: "Domestic Violence Perpetrator Programs in Europe, Part II: A Systematic Review of the State of Evidence" (2013) på förlaget Sage webbplats

Kontakta NCK för tips på fler forskningsartiklar om ämnet. 

Socialstyrelsens utvärdering av behandlingsmetoder i Sverige

Socialstyrelsen genomförde 2010 en utvärdering av åtta olika verksamheter för män som utövat våld mot en kvinnlig partner och som frivilligt sökt sig till behandling. Verksamheterna, som samtliga var knutna till socialtjänsten, delades in i tre olika kategorier av insatser: Alternativ till våld (ATV), kris- eller manscentrum respektive Utväg.

Resultaten visade att många män minskade sitt våld under uppföljningstiden, deras psykiska hälsa förbättrades och alkohol- och narkotikabruket minskade. Inga signifikanta skillnader kunde dock uppmätas mellan de olika typerna av insatser. Det fanns heller ingen kontrollgrupp att jämföra med. Det är därmed oklart om de uppmätta förbättringarna hade med insatserna att göra eller om förbättringarna berodde på något annat. 

Publikation: ”Behandling av män som utövar våld i nära relationer – en utvärdering” Socialstyrelsen 2010, fulltext i kunskapsbankens databas

En utvärdering av Idap i Kriminalvården kunde inte visa på någon statistiskt säkerställd skillnad i återfallsrisk mellan hela behandlingsgruppen (inklusive klienter som avbrutit behandlingen i förtid) och jämförelsegruppen, vare sig för något våldsbrott inklusive partnervåld eller för partnervåld specifikt. För gruppen behandlade klienter som fullföljde hela programmet syntes en minskning av risken för återfall i relationsbrott, men inte heller detta resultat gick att säkerställa statistiskt. Slutsatsen i studien är att Idap i bästa fall endast har små återfallsminskande effekter. 

Forskningsartikel: ”Effectiveness of the IDAP Treatment Program for Male Perpetrators of Intimate Partner Violence: A Controlled Study of Criminal Recidivism” (2017) på förlaget Sage webbplats

Vad förklarar de små behandlingseffekterna? 

I studier har man undersökt varför behandlingsprogram inte tycks ha så stor effekt. En förklaring som förts fram är att programmen inte tagit hänsyn till individuella skillnader mellan männen som ingått i gruppbehandling. Männen kan ha använt våld av olika orsaker och kan vara motiverade till förändring i olika hög grad. Vissa män kan lida psykisk ohälsa, missbruk och/eller ha en generell våldsproblematik som inte hanterats i behandlingsprogrammen. Det kan också ha funnits brister i implementeringen av programmen. 

Forskningsartikel: "Applying Effective Corrections Principles (RNR) to Partner Abuse Interventions" (2013) förlaget Springers webbplats

Själva formatet med behandling i grupp kan också vara en förklaring. Möjligen kan förövare med låg risk för att återfalla i våldsbrott påverkas negativt av gruppdeltagare med högre risk för återfall.

Forskningsartikel: "Domestic Violence Perpetrator Programs: A Proposal for Evidence-Based Standards in the United States" (2016) förlaget Springers webbplats

Flera forskningsartiklar ger rekommendationer för att kunna förbättra behandlingsinsatserna. En rekommendation är att ta större hänsyn till klienternas individuella risker och styrkor. En annan är att vara öppen för att använda behandlingsformer som traditionellt inte använts för att minska risken för återfall i relationsvåld, till exempel MI, motiverande samtal. 

Forskningsartikel: "Implications of Partner Abuse State of Knowledge. Findings for Prevention, Treatment, and Policy" (2013) på webbplatsen Ingenta Connect

Forskningsartikel: "Perpetrator programmes for partner violence: Are they based on ideology or evidence?" (2012) på förlaget Wileys webbplats

Forskningsartikel: Preventing intimate partner violence via the Internet: A randomized controlled trial of emotion‐regulation and conflict‐management training for individuals with aggression problems" (2017) på förlaget Wileys webbplats

Kontakta NCK för tips på fler forskningsartiklar om ämnet. 

Relaterade ämnesguider

Regeringsuppdrag

2013 fick Kriminalvården ett regeringsuppdrag att ytterligare stärka insatserna för att förebygga återfall i brott bland våldsamma män inom Kriminalvårdens olika verksamheter. Satsningen omfattade bland annat riskbedömningar, motivations- och behandlingsinsatser för olika grupper av män som dömts för våldsbrott. Uppdraget slutredovisades i mars 2017. 

I början av 2017 fick Kriminalvårdens generaldirektör ett regeringsuppdrag att utreda återfallsförebyggande insatser för män som utövar våld mot närstående. Utredningen skulle analysera effekterna av insatser riktade mot våldsutövare och föreslå hur arbetet kan utvecklas och stärkas. Uppdraget redovisades i juni 2018.