Grov kvinnofridskränkning

Brottet grov kvinnofridskränkning infördes i brottsbalken 1998 som en del av Kvinnofridsreformen. Brottsrubriceringen är unik till sin konstruktion eftersom flera enskilda, i sig straffbara, handlingar tillsammans kan utgöra ett grovt brott.

Grov kvinnofridskränkning är en underkategori till brottet grov fridskränkning. Bestämmelsen fokuserar på upprepade kränkningar i form av vålds- frids- eller sexualbrott som en man begår mot en kvinna i en nära relation. De handlingar som avses är exempelvis misshandel, olaga hot, olaga tvång, sexuellt eller annat ofredande samt sexuellt utnyttjande. Den 1 juli 2013 ändrades lagen till att också omfatta skadegörelsebrott och överträdelse av kontaktförbud.

Lagen är utformad för att underlätta åtal av gärningsmän som upprepat kränkt en närstående kvinna. 

Brottet grov kvinnofridskränkning ingår i 4 kap. Om brott mot frihet och frid. Brottsbalk (1962:700) (4 a §), lagen.nu

Straffet för grov kvinnofridskränkning är som lägst fängelse i nio månader och som högst fängelse i sex år.

Systematiska upprepade kränkningar

Att våldet är systematiskt och upprepat utgör kärnan i grov kvinnofridskränkning. Hur många gärningar som tillsammans innebär en upprepad kränkning ska bedömas med utgångspunkt i gärningarnas karaktär och omständigheterna i det enskilda fallet. Ju allvarligare en kränkning är, desto färre gärningar krävs. För att vara upprepad måste det röra sig om minst två gärningar.

Faller under allmänt åtal

Grov kvinnofridskränkning faller under allmänt åtal, vilket betyder att åklagaren väcker åtal för samhällets räkning. Detta innebär att kvinnan inte själv behöver anmäla brottet för att polisen ska kunna påbörja en brottsutredning. Men om brottsoffret inte vill medverka i utredningen kan brottet vara svårt att bevisa, något som kan leda till att förundersökningen läggs ned.

Inom sex månader

För en person som lever i en vardag präglad av våld kan det vara svårt att redogöra för olika händelser och tidpunkter för brotten. Kränkningarna måste ha skett inom ett visst tidsintervall (sex månader). Men när det gäller en serie av händelser behöver brottsoffret inte kunna redogöra för enstaka händelser i detalj eller tala om exakt när de inträffat.

Det förekommer att män utsätts för våld av kvinnor i nära relationer, men det är i regel en man som är förövare och en kvinna som är brottsoffer. Det är för att tydliggöra detta förhållande och synliggöra det våld som tidigare ansetts tillhöra den privata sfären, som rubriceringen grov kvinnofridskränkning infördes. Det är därmed också en förutsättning för att brottet ska falla under grov kvinnofridskränkning att det är en man som har begått de brottsliga handlingarna mot en kvinna. Här avses en kvinna som gärningsmannen har eller har haft ett förhållande med, som gift eller som sambo. Det förutsätts vanligen att gärningsmannen och brottsoffret bor eller har bott tillsammans.

Grov fridskränkning

Om det är en man som utsatts av en kvinna i en heterosexuell relation eller om handlingarna riktas mot andra närstående, till exempel barn, föräldrar eller syskon, faller brottet istället under rubriceringen grov fridskränkning. Det gäller även våld i samkönade relationer eller gärningar som begås i en relation där parterna inte bor tillsammans. Det enda som skiljer grov fridskränkning från grov kvinnofridskränkning är beskrivningen av det offer som brottet riktar sig mot.

Förslag om att höja minimistraffet

En särskild utredare fick 2019 i uppdrag att analysera om minimistraffet för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning bör höjas, samt föreslå en lämplig höjning. Utredaren skulle också överväga vilka förändringar i lagstiftningen om kontaktförbud som kan behöva införas för att Sverige ska möta kraven i Istanbulkonventionen. 

I utredningens betänkande föreslår man inte att höja minimistraffet, eftersom en straffskärpning skulle kunna leda till att färre fälls för grov kvinnofridskränkning och istället döms till lägre straff för enskilda brott. 

SOU 2020:57 "Ett särskilt hedersbrott" (7 oktober 2020), på regeringens webbplats

I en lagrådsremiss i juni 2021 föreslår regeringen att minimistraffet för grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning höjs från fängelse i nio månader till fängelse i ett år. Detta för att motsvara brottets allvar. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. 

"Skärpta straff för våld och andra kränkningar i nära relationer", lagrådsremiss på regeringens webbplats (10 juni 2021) 

Relaterade ämnesguider

Minskning av lagföringar

Den första tiden efter att brottet grov kvinnofridskränkning infördes ökade antalet anmälda, uppklarade och lagförda brott. Men sedan 2008 har det skett en minskning. Brottsförebyggande rådet (Brå) fick därför uppdraget att analysera varför det förhåller sig så.

I en rapport från 2019 konstaterar Brå att minskningen till stor del beror på hur brotten registreras vid anmälan. Numera registreras underbrotten vid anmälan för att sedan, eventuellt, samlas ihop till grov kvinnofridskränkning i ett senare skede. Det minskade antalet anmälningar av grova kvinnofridskränkningar bedöms alltså inte bero på någon större förändring i utsatthet för våld i nära relationer och det beror inte heller på minskad benägenhet att anmäla. 

Intervju i kunskapsbanken: "Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning"

4 kap. 4 a § brottsbalken

"Den som begår brottsliga gärningar enligt 3, 4, 6 eller 12 kap. eller enligt 24 § lagen (1988:688) om kontaktförbud mot en närstående eller tidigare närstående person, döms, om var och en av gärningarna utgjort led i en upprepad kränkning av personens integritet och gärningarna varit ägnade att allvarligt skada personens självkänsla, för grov fridskränkning till fängelse i lägst nio månader och högst sex år.
     Har gärningar som anges i första stycket begåtts av en man mot en kvinna som han är eller har varit gift med eller som han bor eller har bott tillsammans med under äktenskapsliknande förhållanden, ska han i stället dömas för grov kvinnofridskränkning till samma straff. Lag (2013:367)." 4 kap. Om brott mot frihet och frid. Brottsbalk (1962:700) (4 a §), länk till webbplatsen lagen.nu

Senast uppdaterad: 2021-06-14