Uppbrottsprocessen

Vilka omständigheter som leder till att våldsutsatta gör ett aktivt val att lämna en våldsam relation är en fråga som får allt större uppmärksamhet. Särskilt har kvinnors uppbrott från manliga förövare studerats. 

Uppbrottsprocessen är det begrepp som används inom forskningen. Det beskriver den process som våldsutsatta i nära relationer går igenom när de på olika sätt försöker bryta känslomässigt med en våldsutövande partner för att slutligen lämna relationen. Det krävs vanligtvis flera samverkande faktorer för att en uppbrottsprocess ska bli möjlig. 

Det kan vara svårt för omgivningen att förstå varför en kvinna stannar i en relation där hon utsätts för våld. Flertalet studier har pekat på våldets psykiskt nedbrytande mekanismer. Genom dessa normaliseras våldet och det är vanligt att offret i olika grad tar över förövarens verklighetsuppfattning. Detta kallas internalisering. 

Läs mer om normaliseringsprocessen i kunskapsbankens ämnesguide om våldets uttryck och mekanismer

Intervjuer med personer som har lämnat en våldsam relation har även visat att de ofta känner skam och skuld för att de inte har brutit upp från relationen tidigare. Detta kan försvåra uppbrottet och kopplas inom forskningen till föreställningar om hur man ”bör” agera i ett jämställt samhälle som Sverige.

Uppbrottet – en gradvis process

Våldsutsattas medvetenhet om våldets negativa konsekvenser för dem själva och för närstående kommer ofta gradvis. Uppbrottet sker vanligen efter ett särskilt allvarligt misshandelstillfälle och föregås ofta av ett flertal tillfälliga uppbrott. 

Allt eftersom de negativa aspekterna framträder bryts de emotionella banden ned. Den våldsutsatta kan i stället drabbas av likgiltighet inför förövaren och en känsla av att det är omöjligt att få våldet att upphöra. 

Forskning har visat att en viktig del i uppbrottsprocessen är att den våldsutsatta inser att ansvaret för våldet ligger hos förövaren och inte hos offret. Specifika omständigheter, till exempel att kvinnan fruktar för sitt liv eller att ett barns eller någon annan närståendes säkerhet står på spel, kan leda till insikter som kan påskynda processen.

Påverkan från utomstående

Det är viktigt att som utomstående försöka hjälpa kvinnan att bryta isoleringen, att lyssna utan att ha förutfattade meningar och att finnas kvar även om kvinnan går tillbaka till mannen. Stöd från utomstående kan vara ovärderligt för att göra ett slutgiltigt uppbrott möjligt. Kunskap om uppbrottsprocessen och dess olika stadier är därför viktigt för ett gott bemötande. 

När det gäller utomståendes möjligheter att påverka uppbrottsprocessen är det inte bara vad de gör som är av betydelse, utan även när de gör det. Ett ifrågasättande av förövarens beteende kan, i vissa fall, leda till att den utsatta försvarar parets relation och förövaren och knyter an ännu mer till denne.

Relaterade ämnesguider