Våld i nära relationer

Våld i nära relationer kännetecknas av att den som utsätts har en nära relation till och ofta starka känslomässiga band till förövaren. Detta försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad. Det ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår.

Våld i nära relationer förekommer i alla typer av relationer mellan närstående oavsett sexuell läggning och könsidentitet. Kvinnor, män och icke-binära kan utsättas för våld. De kan även vara förövare. 
 
Våld i nära relationer innefattar också våld i familje- och släktrelationer, samt våld som barn upplever i sin familj. 

I vardagligt tal syftar våld i nära relationer ofta på våld i partnerrelationer. Forskning visar att kvinnor i jämförelse med män oftare utsätts för grovt, upprepat och kontrollerande våld från en partner. I jämförelse med män är det också vanligare att kvinnor utsätts för sexuellt våld i nära relationer. När det gäller mindre allvarliga former av våld drabbas män och kvinnor i lika hög utsträckning. 

Våldets omfattning

Flera studier har genomförts i Sverige och i Norden för att kartlägga hur vanligt våld i nära relationer är.

NCK:s befolkningsundersökning "Våld och hälsa – En befolkningsundersökning om kvinnors och mäns våldsutsatthet samt kopplingen till hälsa" kom 2014. Den visar att 14 procent av kvinnorna och 5 procent av männen någon gång efter 18 års ålder hade blivit utsatta för fysiskt våld eller hot om fysiskt våld i en pågående eller avslutad parrelation. 20 procent av kvinnorna och 8 procent av männen uppgav att de utsatts för upprepat och systematiskt psykiskt våld av en aktuell eller tidigare partner.

Studien visar också att cirka 7 procent av kvinnorna och 1 procent av männen blivit utsatta för sexuellt våld av en aktuell eller tidigare partner någon gång efter 18 års ålder.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om befolkningsundersökningen "Våld och hälsa"

2014 kom också den norska studien ”Vold og voldtekt i Norge”. Den visar att drygt 9 procent av kvinnorna och knappt 2 procent av männen hade utsatts för allvarligt fysiskt våld. Cirka tio gånger fler kvinnor än män hade utsatts för sexuellt våld av en partner (5,5 respektive 0,5 procent).

Publikation: "Vold og voldtekt i Norge" Nasjonalt kunnskapssenter om vold og traumatisk stress 2014, fulltext i kunskapsbankens databas

Enligt Brottsförebyggande rådets statistik polisanmäldes 29 200 fall av misshandel av kvinnor över 18 år under 2021. I 81 procent av fallen var kvinnan bekant med gärningspersonen. Dessutom anmäldes 1 391 fall av grov kvinnofridskränkning. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om kriminalstatistik och våldsutsatthet

Mörkertal

Mörkertalet är stort eftersom en stor andel våldsutsatta aldrig anmäler de övergrepp som de utsätts för i den nära relationen. En uppskattning är att runt en fjärdedel av våldet i nära relationer polisanmäls. 

Publikation: "Våld mot kvinnor och män i nära relationer" Brottsförebyggande rådet 2009, fulltext i kunskapsbankens databas

Våldets olika uttryck

Våld i nära relationer kan anta många former: det kan vara såväl fysiskt som psykiskt, sexuellt och materiellt och blir ofta allvarligare ju längre relationen pågår. 

Många som utsätts för våld upplever att de psykiska övergreppen, som kränkningar, försök till isolering och psykologisk nedbrytning, är svårast att hantera känslomässigt. 

Parallellt med dessa olika former av våld förekommer även våld och hot mot barn, andra närstående och eventuella husdjur.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om våldets uttryck och mekanismer 

Våldets syfte

Oavsett uttryck så är syftet med våldet detsamma: att etablera och utöva makt och kontroll genom att skada och skrämma. Våld i nära relationer skiljer sig från andra former av övergrepp genom att det ofta utövas under en längre period och ökar i intensitet med tiden. Detta kan leda till att våldet mer och mer blir ett både förväntat och till viss del normaliserat inslag i den utsattas vardag.

Ett allvarligt hot mot hälsa och säkerhet

Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) utgör våld i nära relationer ett allvarligt hot mot den utsattas hälsa och säkerhet. Förutom direkta fysiska skador kan det ge upphov till både psykisk och fysisk ohälsa. 

Våldet har även dödliga konsekvenser. I nära nio av tio fall av dödligt våld i nära relationer i Sverige är offret en kvinna. 

Publikation: "Dödligt våld i Sverige 1990–2017" Brottsförebyggande rådet 2019, fulltext i kunskapsbankens databas

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om dödligt våld i nära relationer 

Våld som privat eller politisk fråga 

Fram till slutet av 1900-talet har mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer främst betraktats som en avvikande företeelse av privat karaktär. Man tänkte sig att det var något som utövades av personer med missbruksproblem och/eller psykisk sjukdom. Det kunde också vara en följd av en dåligt fungerande parrelation. 

Under 1990-talet riktade forskningen fokus mot de strukturella aspekterna av våld i nära relationer. Olika typer av våldshandlingar som fysisk misshandel, våldtäkt och sexuella övergrepp sågs som en del av ett större strukturellt problem som antog olika former och uttryck. Forskningen lyfte fram att våldet drabbade kvinnor i alla samhällsgrupper oavsett klass, ålder, sexualitet, etnicitet och funktionsförmåga. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om våld som privat eller politisk fråga 

Särskild sårbarhet

På senare tid har forskningen och den politiska debatten i allt högre grad även uppmärksammat att det finns personer som på grund av olika omständigheter kan befinna sig i situationer som innebär en särskild sårbarhet för våld. Detta kan gälla hbtqi-personer samt yngre och äldre kvinnor, men även kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor i missbruk eller prostitution, eller de som har utländsk bakgrund. 

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om särskild sårbarhet och intersektionalitet


Relaterade ämnesguider

Senast uppdaterad: 2022-05-31