Våldsförebyggande arbete

Våldsförebyggande arbete kan bedrivas på flera olika sätt. Tanken är att åtgärderna ska förhindra att våld uppstår eller upprepas. Ofta handlar det om insatser till en bred målgrupp, främst unga män. Syftet är då att påverka föreställningar om kön och skapa mer jämställda relationer.

Det finns ett stort antal olika våldsförebyggande initiativ i Sverige. Det flesta riktar sig mot skolans värld men förekommer också inom fritid och idrott, i program riktade till föräldrar och inom institutions- och öppenvården. 

Universellt våldsförebyggande insatser

Den här formen av förebyggande arbete handlar ofta om program som vill förändra attityder och motverka skadliga könsnormer, till exempel föreställningar som kopplar ihop maskulinitet med våld. Ett exempel på ett sådant program är Mentors in Violence Prevention.

Mentors in Violence Prevention (MVP) har i första hand bedrivits inom skolans värld. År 2016 gjorde organisationen Sveriges Kommuner och Landsting (SKL, nu SKR) en kartläggning av kommunernas jämställdhetsarbete riktat till män och pojkar. En tredjedel av alla skolförvaltningar svarade att de bedrivit någon form av arbete för att förändra normer för maskulinitet i förskola, grundskola eller gymnasieskola de senaste sex åren. Nästan lika många hade genomfört våldsförebyggande arbete.

Sveriges kommuner och regioners webbsida om Jämställd skola

Enligt MVP-programmet finns det ett samband mellan det lindriga och det grövre våldet, mellan hot och fysisk misshandel. Programmet bygger på uppfattningen att pojkar traditionellt sett förväntats kunna ta till våld. Det är en del i deras försök att visa sig tuffa och maskulina. Men omgivningens reaktioner kan spela en stor roll. Enligt MVP har alla som bevittnar våld en möjlighet att ingripa mot våldet. Det kan ske både före, under och efter händelsen. Erfarenheterna från USA visar att omgivningens reaktioner kan ha stor effekt. När kompisar på ett tidigt stadium säger ifrån mot det lindriga våldet minskar även det grova våldet.

MVP i Sverige har utvärderats av forskare på uppdrag av Skolverket. Utvärderingen visade på positiva effekter men förändringarna i elevernas beteende var små. Forskarna påpekade att mer kunskap behövs och att det var svårt att dra några generella slutsatser.

Publikation: "Utvärdering av det våldsförebyggande programmet MVP" (Män för jämställdhet 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

Insatser för grupper i riskzonen

Våldsförebyggande arbete kan röra sig om selektiva insatser. Det handlar då om insatser som riktar sig till en grupp som befinner sig i riskzonen för att antingen själva utöva våld eller utsättas för våld. I den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor nämns bland annat insatser som riktar sig till nyanlända och asylsökande. Det påpekas att den här gruppen befinner sig i ett mycket utsatt läge och ofta har begränsad kunskap om det svenska samhället. Det finns ett behov av information om sex och samlevnad, jämställdhet samt svensk lagstiftning bland annat. 

Webbplatsen Youmo.se ger information om kroppen, sex, hälsa och relationer. Målgruppen är 13–20-åringar. Sajten är översatt till fem språk och finns även på lättläst svenska. Youmo.se är en del av UMO som drivs av Sveriges kommuner och regioner. 

Webbplatsen youmo.se

Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, erbjuder vägledning och webbutbildning för vuxna som möter unga som är nya i Sverige. I vägledningen Youmo i praktiken och i webbtubildningspaketet Rätt att veta! finns konkreta verktyg och metoder för samtal om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet. Insatserna görs i samarbete med UMO och sajten Youmo.se.

Publikation: "Youmo i praktiken. En vägledning om att samtala med unga nyanlända om frågor som rör hälsa, sexualitet och jämställdhet" (MUCF 2017) fulltext i kunskapsbankens databas 

Webbutbildningspaketet Rätt att veta! på MUCF.s webbplats

Det finns även riktade insatser som syftar till att motverka de normer som ligger bakom till exempel hedersrelaterat våld och förtryck. I regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (2016) efterlyser regeringen särskilt insatser för pojkar och unga män som lever i en hederskontext.

Insatser för våldsutövare

Våldsförebyggande arbete kan innefatta insatser till individer som redan har erfarenhet av våld (så kallade indikativa insatser). Det gäller bland annat män som dömts för att ha utövat våld. Kriminalvården har ett antal sådana program.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om behandling av förövare dömda för våld i nära relationer

Det finns även behov av att rikta sig till våldsutövare som inte dömts för brott och fått insatser hos Kriminalvården. Kommunernas socialnämnder har nu, genom en lagändring 2021, ett ansvar att verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende. Ansvaret har förts in som en bestämmelse i socialtjänstlagen. 

Pressmeddelande på regeringens webbplats 5 mars 2021: "Regeringens arbete med att förebygga våld i nära relationer förstärks"

Många kommuner och ideella organisationer har på senare år inlett ett arbete med våldsutövare. Men det har påpekats att ansvaret för att bedriva sådan verksamhet utanför Kriminalvården uppfattats som oklart.

Publikation: "Våldsförebyggande arbete med män: en kunskapsöversikt" (SKR 2011) fulltext i kunskapsbankens databas

Läs mer i Webbstöd för kommuner om att arbeta med våldsutövare

Insatser för att försvåra brott

En annan form av våldsförebyggande arbete som nämns i den nationella strategin är insatser av situationell karaktär. Där är syftet att göra brott mer riskabla eller svårare att utöva. Det kan till exempel handla om att ha mer belysning eller ökad bevakning på platser där våldsbrott ofta begås.

Sammanställning av våldsförebyggande metoder

Jämställdhetsmyndigheten har ett uppdrag att sammanställa, sprida och utveckla metoder för universellt våldsförebyggande arbete med barn och unga. Under första halvåret 2018 gjordes en inventering av våldspreventivt (våldsförebyggande) arbete runt om i Sverige. Det skedde genom att en enkät skickades ut till ett 70-tal aktörer. De tillfrågade myndigheterna berättade bland annat om kunskapshöjande insatser med fokus på maktperspektiv och normer om maskulinitet. Ett antal aktörer pekade även på insatser till stöd för föräldrar, däribland program/metoder som Tryggare barn.

I skriften påpekas också att det finns behov av evidensbaserade metoder, det vill säga metoder som forskning visat har haft god effekt. 

Publikation: "Våldsförebyggande arbete. Sammanställning av Jämställdhetsmyndighetens enkät gällande nationellt arbete med våldsprevention" (Jämställdhetsmyndigheten 2018) fulltext i kunskapsbankens databas

Jämställdhetsmyndigheten har också sammanställt nordiska erfarenheter av våldsförebyggande arbete samt förebyggande arbete i Sverige mot hedersrelaterat våld och förtryck. 

Publikation: Varaktig framgång istället för projekt. Nordiska erfarenheter av våldsförebyggande arbete" (Jämställdhetsmyndigheten 2018) fulltext i kunskapsbankens databas 

Publikation: "Förebyggande arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck" (Jämställdhetsmyndigheten 2021) fulltext i kunskapsbankens databas

Få metoder har utvärderats vetenskapligt

Få metoder som används i Sverige för att förebygga mäns våld mot kvinnor har utvärderats vetenskapligt, och ännu färre har effektutvärderats. Det visar en forskningsöversikt om våldspreventiva metoder. 

Flera av metoderna som används innehåller delar som i forskning har visat sig vara framgångsfaktorer för universell våldsprevention. Men det går inte att slå fast att metoderna har effekt, eftersom de inte har utvärderats. 

De framgångsfaktorer som identifierats är bland annat dessa: 

  • Program som riktar sig mot unga kan vara effektiva, bland annat eftersom yngre personer inte hunnit bli alltför påverkade av samhällets normer kring våld.
  • Program är mer effektiva om de fokuserar på att förändra – snarare än bara informera om – normer och attityder.
  • Det har visat sig framgångsrikt med insatser riktade till pojkar och män med fokus på maskulinitet och att förändra normer kring manlighet som understödjer våld, samt insatser som möjliggör en positiv plats för män i arbetet mot våld. 
  • Det förefaller som att effekten på attitydförändring är större för män om programmen riktar sig till grupper med enbart män, än grupper med både män och kvinnor.

Publikation: "Våldsprevention i Sverige: En forskningsöversikt" (Jämställdhetsmyndigheten 2020) fulltext i kunskapsbankens databas


Relaterade ämnesguider

Ämnesguide: Förövare av våld i nära relationer
Ämnesguide: Behandling av förövare dömda för våld i nära relationer
Ämnesguide: Grov kvinnofridskränkning
Ämnesguide: Behandling av sexualbrottsförövare
Ämnesguide: Våld i nära relationer
Ämnesguide: Hedersrelaterat våld och förtryck

Nationellt program ska förebygga våld

Regeringen har beslutat om ett nationellt våldsförebyggande program på området mäns våld mot kvinnor. Jämställdhet och barns och ungas rättigheter är centrala perspektiv i programmet. 

Genom programmet vill regeringen förstärka arbetet med att förhindra våld. Det handlar om de tidiga insatserna mot våld som riktar sig till barn och unga, om insatserna för dem som har förhöjd risk att utöva våld, och om åtgärderna mot dem som har utsatt en närstående för våld. 

Programmet är ett led i regeringens nationella strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och Sveriges åtaganden enligt Istanbulkonventionen. 

Pressmeddelande på regeringens webbplats: "Våldsförebyggande program med fokus på att förebygga utövandet av våld" (3 juni 2022)

Senast uppdaterad: 2022-06-22