Sofia Wikman

Titel: Docent

Lärosäte: Högskolan i Gävle

Institution: Akademin för hälsa och arbetsliv

E-post: sofia.wikman@hig.se

Webbsida: Sofia Wikmans forskarpresentation vid Högskolan i Gävle

Presentation

Sofia Wikman har forskat om hur man kan mäta och förebygga våld i arbetslivet, förståelsen av samhällsproblem som till exempel psykisk ohälsa, risk och säkerhetsfrågor i arbetslivet ur ett brottsofferperspektiv.

Nuvarande forskningsprojekt

För närvarande forskar Sofia Wikman i två projekt som är finansierade av FORTE: 

What happened in Sweden over the last 40 years – brottsutveckling, etnicitet, kön och social klass i Sverige de senaste 40 åren.

Projektet handlar om hur utvecklingen av brottslighet och invandring ser ut i Sverige och jämförbara länder. Hur ser utvecklingen av brottslighet och invandring ut i olika län/kommuner i Sverige? Hur förändras sammansättningen av gruppen personer misstänkta/lagförda för olika typer av brott avseende etnicitet, social klass, kön, hälsa och uppväxtförhållanden? Hur ser brottskarriärer och sociala karriärer ut i flera generationer individer som misstänkts/lagförts för brott? Hur tolkar individerna själva sin utveckling med avseende på brottsligheten och andra livsloppshändelser? Hur ser "co-offending" nätverken ut, med avseende på etnicitet och andra sociala faktorer för olika typer av brott? Hur förändras karakteristika hos personer misstänkta/lagförda för vissa typer av brott?

Beskrivning av projektet på SweCRIS webbplats

Att förebygga hot och våld i arbetslivet

Om en arbetstagare skadas, till exempel på grund av hot och våld, ska arbetsgivaren göra en arbetsskadeanmälan. Årligen rapporteras circa 2 500 händelser. I anmälan kan förslag till åtgärder som kan förhindra att händelsen sker igen, anges. Dessa kommer att analyseras utifrån antagandet att var våldet sker, situationens karaktär och synen på våldsverkaren tillsammans har betydelse för vilka åtgärder som föreslås.

En fördel med att studera arbetsskadeanmälningar är att det ger en möjlighet att se till hur de utsatta själva ser på åtgärder. Dessutom finns de insamlade över en längre tidsperiod vilket ger värdefull möjlighet att se om det skett förändringar över tid. För att kunna problematisera frågan om de föreslagna åtgärderna förändrats över tid är det nödvändigt att ta hänsyn till om våldet sker i nya situationer eller om våldet har förändrats till sin karaktär, till exempel blivit grövre.

Studiens frågeställningar är: Hur har det våld som anmäls förändrats över tid? Sker det i nya situationer och har det ändrat karaktär? Har synen på våldsverkaren förändrats? Vilka åtgärder föreslår de våldsutsatta i arbetsskadeanmälningarna? Har åtgärdsförslagen förändrats över tid? Resultaten kommer att analyseras både kvantitativt och kvalitativt. De åtgärder som föreslås kommer att analyseras med inspiration från forskning från resilience-engineering och utmynna i en rapport om hur våld kan förebyggas ur ett brottsofferperspektiv.

Beskrivning av projektet på SweCRIS webbplats

Publikationer i urval

Georgieva, I., Lantta, T., Lickiewicz, J., Pekara, J., Wikman, S., Losevi?a, M., Raveesh, B., Mihai, A. Georgieva, I., Lantta, T., Lickiewicz, J., Pekara, J., Wikman, S., Losevica, M., Raveesh, B., Mihai, A. & Lepping, P. (2021). Perceived effectiveness, restrictiveness and compliance with containment measures against the Covid-19 pandemic: an international comparative study in 11 countries. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18 (7). 

Georgieva, I., Lantta, T., Bozev, V., Lickiewicz, J., Pekara, J., Wikman, S., Losevi?a, M., Raveesh, B., Mihai, A. & Lepping, P. (2021). Prevalence, new incidence, course and risk factors of PTSD, depression, anxiety, and panic disorder during the Covid-19 pandemic in 11 countries. Healthcare, 9 (6). 

Georgieva, I., Whittington, R., Lauvrud, C., Steinert, T., Wikman, S., Lepping, P., Duxbury, J., Snorrason, J., Mihai, A., Lauge Berring, L., Gowda, R. & Vesselinov, R. (2019). International variations in mental health law regulating involuntary commitment of psychiatric patients as measured by the Mental Health Legislation Attitudes Scale (MHLAS). Medicine, Science and the Law, 59 (2), 104-114.

Wikman, S. (2018). Unga mår allt sämre – eller? Kunskapsöversikt om ungas psykiska hälsa i Sverige 2018. Stockholm: Mind.  

Wikman, S. & Rickfors, U. (2017) Att förebygga hot och våld i statliga myndigheter – en jämförelse mellan två perspektiv. Arbetsliv i omvandling, nr 2, (1-52).

Wikman, S. (2017) Diskriminering i samband med psykisk ohälsa: en kunskapsöversikt. Stockholm: NSPH – Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa.

Wikman, S. (2016) Varför ökar det arbetsrelaterade våldet? Arbetsmarknad & Arbetsliv, nr 2 (51-68).

Wikman, Sofia (2014) Threats and violence at work, measures proposed in occupational injury reports from the care sector 1987, 1997 and 2007. International Criminal Justice Review. Vol: 24(2), s. 172-193. 

Wikman, S. (2011) "Arbetslivet som arena för våld – en lägesbeskrivning" i Heber, A. Tiby E. and Wikman S. (red.) Viktimologisk forskning - brottsoffer, teori and metod. Lund. Studentlitteratur. 

Wikman, Sofia (2012) Våld i arbetslivet. Utveckling, uppmärksamhet och åtgärder. Avhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Kriminologiska institutionen. 

Wikman, Sofia (2011) Hårdare tag i arbetslivet? Åtgärder mot våld i arbetet i facklig press 1978-2004. Sociologisk Forskning nr 3, s. 51- 71. 

Wikman, Sofia, Estrada, Felipe & Nilsson, Anders (2010) Våld i arbetslivet. En kriminologisk kunskapsöversikt. Stockholm: Arbetsmiljöverket. 

Estrada, Felipe, Nilsson, Anders, Jerre, Kristina & Wikman, Sofia (2010) Violence at work – the emergence of a social problemJournal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime prevention, vol. 11(1), s. 46-65). 

Wikman, Sofia (2008) Våld på jobbet. Beskrivningar av våld i arbetslivet 1978-2004 i facklig pressSociologisk Forskning, nr. 3, s. 6-31. 

Estrada, Felipe, Nilsson, Anders, Wikman, Sofia (2007) ”Det ökade våldet i arbetslivet. En analys utifrån de svenska offerundersökningarna”. Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab, vol. 94(1), s. 56-73.