Brottsförebyggande rådet (Brå)

Brottsförebyggande rådet (Brå) är en kunskapsmyndighet i rättsväsendet, som ska bidra till kunskapsutvecklingen inom rättsväsendet och det kriminalpolitiska området samt främja brottsförebyggande arbete.

Kriminalpolitikens övergripande mål är att minska brottsligheten och öka människors trygghet. Brå bidrar till detta genom sina tre verksamhetsgrenar: statistik, forskning och kunskapsstöd.

Inom ramen för statistikverksamheten ansvarar Brå för Sveriges officiella kriminalstatistik och producerar periodiska statistiska undersökningar, som Nationella trygghetsundersökningen (NTU). Vid Brås forskningsverksamhet tar myndigheten bland annat fram fördjupade studier, utvärderingar och kartläggningar om brottsligheten och rättsväsendets verksamheter och reformer. Inom verksamheten för kunskapsstöd stärker och utvecklar Brå det brottsförebyggande arbetet samt det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism.

Brås främsta målgrupper är regeringen, myndigheter inom rättsväsendet samt aktörer på nationell, regional och lokal nivå vars verksamhet inom det kriminalpolitiska området har betydelse för det brottsförebyggande arbetet, inklusive arbetet mot våldsbejakande extremism.

Gå till webbplats: www.bra.se

Publikationer i urval

Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende

I den här rapporten redovisas de övergripande resultaten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2007–2018. Av de 200 000 personer som ingick i urvalet i NTU 2018 var det cirka 74 000 personer som deltog.

Metoden för NTU reviderades under 2017, genom att insamlingsförfarandet ändrades från i huvudsak telefonintervjuer till post- och webbenkäter, samt att urvalet utökades och vissa frågor omformulerades. Eftersom ett huvudsakligt syfte med NTU är att kunna göra jämförelser över tid har en metod tagits fram för att resultaten för perioden 2007–2016 ska kunna jämföras med 2017–2018. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Konstaterade fall av dödligt våld. En granskning av anmält dödligt våld 2018

För att kunna redovisa tillförlitlig statistik över konstaterade fall av dödligt våld i Sverige tar Brå årligen fram särskild statistik, där samtliga polisanmälningar rörande dödligt våld granskas.

Offer och förövare var eller hade varit närstående genom en parrelation i 26 fall av de konstaterade fallen av dödligt våld 2018, vilket utgjorde nästan en fjärdedel (24 procent) av samtliga konstaterade fall av dödligt våld. År 2017 var motsvarande antal 11 fall (10 procent).

Antalet fall av dödligt våld mot kvinnor i en parrelation uppgick till 22 fall 2018, vilket motsvarade 67 procent av samtliga fall av dödligt våld mot kvinnor. Av samtliga fall av dödligt våld mot män under året avsåg 4 fall (5 procent) dödligt våld i en parrelation.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Anmälda brott 2018 – slutlig statistik

Statistiken över anmälda brott omfattar alla händelser som anmälts och registrerats som brott hos Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket och Ekobrottsmyndigheten. De anmälda brotten inkluderar även händelser som efter utredning visar sig vara annat än brott.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Våldtäkt från anmälan till dom. En studie av rättsväsendets arbete med våldtäktsärenden

De senaste åren har omkring 5 av 100 anmälda våldtäkter resulterat i en fällande dom. År 2016 anmäldes 4 549 våldtäkter mot person som var minst 15 år. Samma år åtalades 384 våldtäktsbrott och det utdömdes 194 fällande domar. Mot den bakgrunden har Brå haft i uppdrag av regeringen att studera dels orsakerna till att andelen uppklarade våldtäkter är så låg, dels analysera om det finns en potential att öka uppklaringen.

Brå har studerat vad som utmärker anmälningarna om våldtäkt mot vuxen kvinna, hur utredningsarbetet bedrivs och vad som är orsaken till att så många utredningar läggs ned. Även domstolarnas verksamhet belyses. Slutligen har en mindre studie gjorts kring frågan ifall olika grupper av våldtäktsmisstänkta behandlas på ett likvärdigt sätt av rättsväsendet. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Indikatorer på sexualbrottsutvecklingen 2005–2017. Rapport 2019:5

Antalet polisanmälda sexualbrott har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna i Sverige. De senaste åren har även den självrapporterade utsattheten för sexualbrott ökat. 

Inför 2018 fick Brottsförebyggande rådet i uppdrag av regeringen att undersöka utvecklingen av de polisanmälda sexualbrotten och den självrapporterade utsattheten för sexualbrott åren 2005–2017. I uppdraget ingår också att utifrån data om självrapporterad utsatthet och anmälda brott analysera om ökningarna gäller särskilda typer av sexualbrott, tillvägagångssätt, situationer eller utsatta personer, och i den mån det är möjligt gruppen gärningspersoner.

I denna rapport har Brå analyserat utvecklingen av anmälda sexualbrott och data från Nationella trygghetsundersökningen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Grov kvinnofridskränkning. Brottets hantering och utveckling i rättskedjan 1998–2017. Rapport 2019:08

Brå har fått i uppdrag att studera utvecklingen för brottet grov kvinnofridskränkning, och analysera orsakerna till minskningarna i rättskedjans olika led. En del i uppdraget har redovisats 2018 i skriften "Effekter av straffskärpningen för fridskränkningsbrott". Denna rapport utgör redovisningen av övriga delar av uppdraget.

Antalet anmälda brott med grov kvinnofridskränkning har minskat från drygt 2 700 år 2008 till knappt 1 900 år 2015. Därefter har antalet anmälningar legat stabilt. Minskningen av anmälningarna fram till 2015 tycks inte bero på att utsattheten för upprepat partnervåld mot kvinnor har minskat. Det verkar inte heller bero på förändringar i anmälningsbenägenheten, utan snarare på hur brotten registreras vid anmälan. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Dödligt våld i Sverige 1990–2017. Omfattning, utveckling och karaktär. Rapport 2019:6

I denna kartläggning beskrivs det dödliga våldets karaktär och utveckling under perioden 1990–2017. Bland annat framkommer det tydligt att kvinnor respektive män drabbas i helt olika sammanhang, utifrån olika motiv och med olika våldsmetoder. Unga män från utsatta miljöer är överrepresenterade bland både offren och gärningspersonerna.

Rapporten beskriver även vilket förebyggande arbete som pågår på området, samt hur man kan gå vidare för att förhindra fler fall av dödligt våld.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kränkande fotografering. En uppföljning av lagens tillämpning. Rapport 2019:7

Den 1 juli 2013 infördes ett nytt brott i brottsbalken: kränkande fotografering. Den nya lagen kriminaliserar olovlig smygfotografering på platser där man förväntar sig vara i ett fredat utrymme (till exempel toaletter eller omklädningsrum).

Brottsförebyggande rådet (Brå) har på uppdrag av regeringen undersökt hur lagen fungerar i praktiken. Studien bygger på ärenden (anmälningar, förundersökningar och domar) som hanterats under 2016, liksom på intervjuer och kriminalstatistik.

Rapporten visar att de flesta anmälningarna gäller bilder med naket innehåll och att brotten främst riktar sig mot flickor och kvinnor. En annan viktig slutsats är att vissa typer av gärningar är svåra att komma åt med hjälp av lagen på grund av dess utformning, praxis och begränsningar kopplade till IT-forensiska undersökningar.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hot och kränkningar på internet. En jämförande beskrivning, utifrån kön och ålder

Den här kortanalysen redovisar vilka som utsätts för hot och kränkningar via internet och vilka som polisanmäler brotten. Dels undersöks köns- och åldersfördelningen bland de utsatta och de som polisanmäler, dels jämförs denna fördelning med hur olika grupper använder internet.

Det är en ungefär lika stor andel av kvinnorna som av männen som uppger utsatthet för nätkränkning (runt 2 procent), enligt NTU, och även vid näthat är bägge könen ungefär lika utsatta (13–14 procent) enligt Internetstiftelsen. Sett till näthat är det dock en större andel kvinnor än män som anser hatet vara mycket eller ganska allvarligt (44 respektive 25 procent). 

Även om det inte framgår några könsskillnader totalt sett finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män beträffande deras ålder. Framförallt unga kvinnor, i åldern 16–25 år, uppger att de varit utsatta för nätkränkning (5,2 procent), medan motsvarande andel bland unga män är 3,8 procent. Anmälda internetrelaterade brott som gäller flickor under 18 år är betydligt vanligare än de som gäller pojkar under 18 år.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Gross violation of a woman’s integrity. Trends in the criminal justice system 1998–2017. English summary of Brå report 2019:8

A study of the offence of gross violation of a woman’s integrity in the criminal justice system and an analysis of what might have caused a visible decrease in the numbers of reported, cleared, and convicted offences.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Rape – from report to conviction. A study of the criminal justice system’s work in rape cases. English summary of Brå report 2019:9

Brå has studied the characteristics of reports of rape of adult women, how the investigative work is conducted, and the reasons why so many investigations are dropped. The courts’ operations are also explored. Finally, a smaller study has been conducted concerning whether different groups of persons suspected of rape are treated equally by the criminal justice system.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Forensiska undersökningar och handläggningsbeslut. En beskrivande studie av Nationellt forensiskt centrum

I denna kortanalys beskrivs Nationellt forensiskt centrums (NFC) undersökningar och polisens handläggningsbeslut. NFC är den avdelning inom polisen som ansvarar för forensisk verksamhet.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Nationella trygghets­undersökningen (NTU) 2019 – Om utsatthet, otrygghet och förtroende (2019:11)

I den här rapporten redovisas de övergripande resultaten från Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2007–2019. I rapporten sammanfattas resultaten uppdelat på frågeområdena utsatthet för brott, otrygghet och oro för brott, förtroende för rättsväsendet och brottsutsattas kontakter med rättsväsendet. Av de 200 000 personer som ingick i urvalet i NTU 2019 var det cirka 73 500 personer som deltog. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hatbrott 2018. Statistik över polisanmälda brott med identifierade hatbrottsmotiv. Rapport 2019:13

I rapporten presenteras statistik över polisanmälda brott 2018 där Brottsförebyggande rådet (Brå) har identifierat ett hatbrottsmotiv.

Under 2018 identifierade Brå nästan 7 090 polisanmälda brott med hatbrottsmotiv. Det är en ökning med 11 procent sedan 2016, och 29 procent sedan 2013. Störst ökning syns för brott med antisemitiska motiv samt motivet som rör sexuell läggning. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Politikernas trygghetsundersökning 2019. Förtroendevaldas utsatthet och oro för trakasserier, hot och våld under valåret 2018

Politikernas trygghetsundersökning beskriver förtroendevaldas utsatthet för trakasserier, hot och våld i deras egenskap av förtroendevalda i kommun- och landstingsfullmäktige samt riksdag. Undersökningen, som nu har genomförts totalt fem gånger, ger en bild av utsattheten, vilka som utsatts, av vem och vad motivet kan ha varit.

Var tredje förtroendevald (30 procent) uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under 2018, vilket är den högsta nivån sedan Brå började mäta utsatthet bland förtroendevalda. Hot och trakasserier står för den främsta ökningen. En större andel kvinnor än män uppger att angreppen mot dem är av sexuell karaktär.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Brott i nära relationer bland unga. Kortanalys 6/2018

Den här kortanalysen redovisar omfattningen och karaktären på ungdomars utsatthet för brott i nära relationer. 

Nästan var femte ung person (18 procent) i åldern 16–24 år, uppger att de någon gång varit utsatta för systematiska kränkningar och förödmjukelser, försök till inskränkningar i friheten, hot, trakasserier, misshandel eller sexualbrott av en nuvarande eller tidigare partner. Bland tjejerna uppger 23 procent att de utsatts, jämfört med 14 procent av killarna. Vanligast är psykiskt våld; 21 procent av tjejerna och knappt 12 procent av killarna uppger att de utsatts.

Data har hämtats ur ett fördjupat frågeavsnitt från Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) 2013. Data har även hämtats från NTU 2006–2017 baserat på frågor om brott och relation till gärningspersonen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kvinnors och mäns utsatthet som politiker. Kortanalys 4/2018

Rapporten är en fördjupad analys av eventuella könsskillnader i utsattheten bland politiskt förtroendevalda. Publikationen bygger på uppgifter från politikernas trygghetsundersökning (PTU), där politiskt förtroendevalda tillfrågas om sin utsatthet.

Risken att utsättas för hot och trakasserier tycks vara marginellt större för kvinnliga politiker än för manliga. Men det är vad politiker gör, snarare än vilka de är, som har störst betydelse för risken att utsättas. De som utsätts mest är yngre, aktiva på internet eller i sociala medier, omskrivna eller omtalade i medierna eller i sociala medier, eller som är Sverigedemokrater. Detta oavsett om de är kvinnor eller män.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utvecklingen i socialt utsatta områden i urban miljö 2006–2017. En rapport om utsatthet, otrygghet och förtroende utifrån Nationella trygghetsundersökningen

Den här rapporten beskriver omfattningen och utvecklingen över tid – i socialt utsatta områden jämfört med övriga urbana områden – av faktorer såsom utsatthet för brott, otrygghet och oro samt förtroende för rättsväsendet. Kvinnors respektive mäns otrygghet och utsatthet särredovisas.

Särskilt stor är skillnaden vad gäller otrygghet vid utevistelse sen kväll i det egna bostadsområdet. Nästan hälften av kvinnorna (48 %) i socialt utsatta områden, uppger att de är otrygga på kvällstid i sitt eget bostadsområde, jämfört med en tredjedel (30 %) av kvinnorna i övriga urbana områden. Även bland män är det stora skillnader. I socialt utsatta områden uppger 22 procent av männen att de är otrygga när de vistas i sitt eget bostadsområde på kvällen. Motsvarande siffra för män i övriga urbana områden är 9 procent.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Effekter av straffskärpningen för fridskränkningsbrott

Brå har fått i uppgift att analysera hur strafftiderna för grov kvinnofridskränkning och grov fridskränkning har utvecklats mot bakgrund av en straffskärpning som trädde i kraft 1 juli 2013.

Den andel av de som dömts till fängelse i minst nio månader har ökat kraftigt efter straffskärpningen.

Strafflängden för majoriteten av de som dömts till fängelse har påverkats på så vis att strafftiden oftast blivit längre efter straffskärpningen. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kaerestevold. Finland, Sverige og Danmark

De nordiske kriminalpræventive råd i Sverige, Finland og Danmark besluttede i 2016 at udarbejde en oversigt over indsatser, som har til formål enten at forebygge kærestevold eller hjælpe ofre og gerningspersoner i relation til kærestevold. Kærestevold er en gennemgående problematik i alle de nordiske lande og udover de direkte konsekvenser ved at være udsat for vold, er der også sammenhæng mellem at blive udsat for kærestevold i ungdomsårene og risikoen for senere at havne i et voldeligt parforhold. I et kriminalpræventivt perspektiv er forebyggelse af kærestevold derfor vigtigt, fordi det både på kort og lang sigt kan have stor betydning for både ofre og gerningspersoner. 

At sætte fokus på kærestevold i et nordisk samarbejde er endvidere oplagt, fordi de nordiske lande er så tilpas ens, at der er gode forudsætninger for at overføre succesfulde indsatser fra et land til et andet. 

Men selvom der er store ligheder mellem Finland, Sverige og Danmark, så er der også stor variation i tilgangen til emnet. Der er derfor gode muligheder for at lade sig inspirere. Denne rapport forsøger at beskrive, hvordan man i Sverige, Danmark og Finland arbejder med kærestevoldsproblematikken. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kostnader för brott. En litteraturöversikt över metoder, resultat och utmaningar i forskningen om kostnader för brott

Denna rapport innehåller en litteraturöversikt av studier om kostnader för brott samt studier som fokuserat på ekonomiska fördelar med brottsförebyggande åtgärder. I rapporten återges exempel ur såväl den internationella som den svenska forskningen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Polisiära arbetssätt för att förebygga upprepat partnervåld – med fokus på våldsutövare

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Förhindra våldsutövare rent fysiskt, göra det svårare för dem att upprepa sitt våld eller förmå dem att förändra sitt beteende? Vilka arbetssätt har prövats hittills, internationellt, och vilka är förutsättningarna och hindren för att polisen i Sverige ska kunna arbeta på liknande sätt?

Här presenteras en sammanställning av svensk och internationell kunskap om polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld. Tre specifika utländska arbetssätt beskrivs mer ingående. Samtliga tre är samverkansmodeller där polisen är huvudaktör och insatserna är tydligt inriktade på våldsutövaren.

Rapporten vänder sig främst till regeringen och till dem inom Polismyndigheten som arbetar med att planera, organisera, finansiera och genomföra satsningar mot upprepat våld i nära relationer. Den är resultatet av Brås regeringsuppdrag att identifiera lovande polisiära arbetssätt mot upprepat partnervåld. Fokus ligger på arbetssätt som kan förmå män att upphöra med partnervåld mot kvinnor.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete

Handbok som i fem steg beskriver hur samverkan praktiskt kan gå till. Boken ger användbara verktyg för hela samverkansprocessen.

Reviderad utgåva. Utkom första gången 2010. 
 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)