Kriminalvården

Kriminalvårdens uppgift är att genom frivård och fängelser verkställa de påföljder som domstol dömer ut, driva häkten och utföra transporter samt göra personutredningar och ge sitt yttrande till domstolen inför en rättegång.

Kriminalvården ska utföra sina uppgifter på ett sätt så att lagföring kan ske effektivt och återfall i brott förebyggas. I all verksamhet värnar Kriminalvården starkt om humaniteten och respekten för den enskildes integritet och rättssäkerhet, utan att kompromissa i fråga om samhällets säkerhet och trygghet.

Behandling av förövare
Kriminalvårdens behandlingsprogram är till för dömda personer i både fängelse och frivård. Behandlingsprogrammen bygger på evidensbaserade metoder. Det är metoder som vid forskning och utvärderingar visat sig minska återfall i brott och missbruk.

Bland behandlingsmetoderna finns Predov (Preventing Domestic Violence), Idap (Integrated Domestic Abuse Programme) RVP (Relationsvåldsprogrammet) och Seif, Sexualbrottsprogram med Individuellt Fokus.

Läs mer i kunskapsbankens ämnesguide om behandling av förövare dömda för våld i nära relationer och kunskapsbankens ämnesguide om behandling av sexualbrottsförövare.

Utbildningsinsatser för personalen
Kriminalvården arbetar kontinuerligt med kompetenshöjande utbildningsinsatser för myndighetens personal. Ämnesområdena mäns våld mot kvinnor och barn, relationsvåld, sexualbrott och brottsofferperspektiv ingår i Kriminalvårdens grundutbildning som är obligatorisk för nyanställda. Kriminalvården erbjuder fördjupningsutbildningar för personal i relevanta teorier samt om bemötande av klienter ur målgrupperna. Frivårdsinspektörer som i sitt arbete möter klienter som utövat relationsvåld eller sexualbrott erbjuds vidareutbildning med liknande innehåll.

Alla programledare i Kriminalvården genomgår också en särskild utbildning för rollen som behandlare. I utbildningen igår bland annat Motiverande samtal i Kriminalvården (MIK), KBT-teori, KBT-tekniker och utbildning i specifika manualer för respektive program. Utbildningen varvas med praktik. Programledarna får metodhandledning innan de certifieras och därigenom får bedriva programmet på egen hand. 

Gå till webbplats: www.kriminalvarden.se/

Publikationer i urval

Risk för återfall i partnervåld. Hur säker är Kriminalvårdens RBM-bedömning?

Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet har studerat myndighetens så kallade RBM-bedömning om att förutsäga återfall i partnervåldsbrott. Utvärderingen visar att RBM-B i hög utsträckning identifierar de klienter som återfaller i partnervåld, men brister i förmågan att identifiera klienter som inte återfaller. RBM-B lyckades förutsäga de som senare återföll i partnervåld genom bedömningen medelrisk eller hög risk (sensitivitet) i 9 av 10 fall, medan endast 2 av 10 av de som inte återföll hade klassificerats som låg risk (specificitet).

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kort om kvinnor och narkotika. Med egna ord

I tidigare forskning om narkotika har kvinnor oftast setts som offer och medhjälpare till män, men det finns relativt lite kunskap om hur kvinnor som begår narkotikabrott agerar och resonerar kring sina upplevelser. Syftet med denna rapport är att fånga hur kvinnorna själva förklarar hur och varför de började, fortsatte och i vissa fall slutade eller fortsatt att hantera narkotika.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Slutredovisning av regeringsuppdrag om insatser for att förebygga återfall i våldsbrott mot närstående och hedersrelaterade brott. S2018/04674/JÄM

Den här slutrapporten beskriver Kriminalvårdens arbete med ett regeringsuppdrag vars syfte varit att ytterligare utveckla myndighetens återfallsförebyggande arbete för personer dömda för våldsbrott mot närstående.

I uppdraget har även ingått att utreda förutsättningarna för att inom ramen för myndighetens verksamhet bedriva återfallsförebyggande arbete för personer dömda för hedersrelaterade brott.

Inom ramen för regeringsuppdraget har fokus lagts på att utveckla mer effektiva och mer målgruppsanpassade behandlingsinsatser. I rapporten beskrivs vidareutvecklingen av Relationsvåldsprogrammet (RVP) och behandlingsprogrammet Predov (preventing domestic violence). 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

”Heder fanns ju i familjen men vi var inte extrema i det”. Intervjustudie med kriminalvårdsklienter med hedersrelaterad våldsbrottslighet

Studien bygger på intervjuer med 16 kriminalvårdsklienter och undersöker motiv och drivkrafter till våldsbrott i hederskontext utifrån deltagarnas perspektiv. Studien lyfter bland annat attityder och värderingar hos deltagarna, deras upplevda psykiska hälsa och förmåga till känsloreglering, samt deltagarnas perspektiv på uppkomst och vidmakthållande av hedersrelaterat våld. 

Studiens resultat innebär förnyad kunskap för Kriminalvården att överväga i myndighetens arbete med identifiering och bedömning, behandling, återanpassning och samverkan med andra samhällsaktörer, bland annat gällande likheter och skillnader i relation till andra klientgrupper och vikten av individanpassad behandling.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

KOS Kriminalvård och statistik 2019

En sammanställning av statistik gällande Kriminalvårdens verksamhet 2019.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Behandlingsprogrammet Predov – preventing domestic violence

Predov är ett nytt modernt behandlingsprogram för klienter som har använt våld mot en eller flera närstående personer, som är utvecklat i linje med den senaste forskningen om effektiva behandlingsmetoder. Programmets främsta syfte är att få stopp på våldet, det vill säga att de klienter som deltar i och fullföljer programmet inte ska återfalla i nya våldsbrott riktade mot närstående.

Predov har tagits fram i Kriminalvården tillsammans med externa samarbetspartners. Programmet är i första hand utvecklat för att bedrivas med dömda klienter i frivård och i anstalt, men även för personer som söker behandling på frivillig väg inom socialtjänsten eller inom hälso- och sjukvården. Programmet testas och utvärderas i ett pilotförsök från hösten 2019. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hedersrelaterat våld och förtryck – mot förbättrad kunskap om förövarna

Denna forskningsstudie jämför personer dömda för hedersrelaterat våld med normalbefolkningen och andra grupper av våldsbrottsdömda klienter. Studiens syfte är att förbättra kunskapen om hedersvåldsdömda för att bättre kunna identifiera möjliga riskfaktorer och insatser i Kriminalvården.

Genomsnittsåldern bland hedersvåldsdömda är 41 år. De flesta är män, har barn och har vistats i Sverige i 14 år. En stor majoritet är tidigare misstänkta för brott och över hälften är lagförda tidigare, ofta för våldsbrott. Det är betydligt vanligare för gruppen hedersvåldsdömda att misstänkas för andra brott jämfört med den matchade normalpopulationen. Många av de hedersvåldsdömda har sökt sjukvård för både fysiska och psykiska besvär.

Utifrån de riskfaktorer som studerats visar resultaten att gruppen hedersvåldsdömda förövare befinner sig någonstans mellan den matchade normalpopulationen och gruppen dömda för ”övrig våldsbrottslighet”. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Kriminalvårdens förstärkta insatser för unga i kriminalvård och förstärkta insatser för våldsamma män 2013–2016

2013 gav regeringen ett uppdrag (Ju2013/4393/KRIM) till Kriminalvården att ytterligare stärka insatserna för att förebygga återfall i brott bland våldsamma män inom Kriminalvårdens olika verksamheter. Satsningen omfattade bland annat riskbedömningar samt motivations- och behandlingsinsatser för olika grupper av män som dömts för våldsbrott. Kriminalvården redovisar i denna rapport vilka insatser som gjorts i regeringsuppdragen. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

IDAP-självskattningars betydelse för brottsåterfall

Rapporten är en utvärdering av de för- och eftertester som partnervåldsdömda klienter gör när de genomgår behandlingsprogrammet IDAP. Totalt har testresultat från 1 015 män som deltog i det KBT-inriktade programmet under åren 2007–2009 analyserats. 

Testsvaren bedömdes ihop med ett antal bakgrundsvariabler, för att se vad som kunde förutse återfall i brott respektive avbrott i behandlingen. Det senare är i sig en riskfaktor för brottsåterfall.

Studiens viktigaste resultat är att missbruk av alkohol eller narkotika – och även arbetslöshet och tidigare brottslighet – utgör riskfaktorer för återfall i partnervåld och annan brottslighet. Samma faktorer kan också förutsäga om en klient kommer avbryta behandlingen.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Hedersrelaterat våld och förtryck – Forskning och utvärdering inom Kriminalvården. Kunskapsöversikt och kartläggning av aktörer

Det övergripande syftet med rapporten är att genomlysa frågan utifrån ett förövarperspektiv och ge underlag för Kriminalvårdens eventuellt fortsatta satsningar på detta område. Författarna har inventerat forskningsläget i Sverige och internationellt. Hur ska man definiera företeelsen och hur identifierar man personer med heder som huvudsaklig drivkraft för utövat våld? Vilka aktörer verkar praktiskt i Sverige och vilka aktörer, i Sverige och internationellt, bedriver kunskapsutveckling på området? Vidare undersöker rapportens författare hur vanlig hedersproblematik är i svensk kriminalvård och analyserar möjliga behandlingsinsatser för klienter dömda för hedersvåld. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Psykisk hälsa bland fängelsedömda kvinnor i Sverige

Kvinnor i Kriminalvården utgör en mindre del av den totala kriminalvårdspopulationen, men det är en  grupp med särskilda behov. Kriminalvården behöver utveckla verksamheten för kvinnor för att kunna förbättra kvinnornas situation och möta regeringens krav på att minska återfall i brott. Syftet med denna studie är att på ett övergripande plan ta fram och förmedla ny kunskap om den kvinnliga fängselpopulationen utifrån två angelägna områden: psykisk ohälsa och kvinnor som begår våldsbrott.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Män som dödar kvinnor de har barn med. Förövarna och de överlevande barnen

En fall-kontrollstudie av alla de män som åren 1973–2008 dödat en kvinna de har barn med.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

RoD/IPV Reactions on Display/Intimate Partner Violence. En rapport om RoD/IPV.

En metodstudie av ett nytt interaktivt datasimuleringsbaserat behandlingskoncept för män som dömts för våld mot sin kvinnliga partner.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utvärdering av brottsoffersluss kopplat till IDAP och ROS – Våld i nära relationer och sexualbrott 2008-2011

I rapporten presenteras en utvärdering av Kriminalvårdens arbete med så kallad brottsoffersluss (BOS) för intagna dömda för relations- och/eller sexualbrott. Syftet med utvärderingen är att undersöka om verksamheten med brottsoffersluss ökar den upplevda säkerheten för offren och bidrar till att stärka det återfallspreventiva arbetet samt att belysa genomförandet av brottsoffersluss inom Kriminalvården utifrån personalens perspektiv.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Matchningen av klienter till ROS – Våld i nära relationer och sexualbrott 2008–2010

I rapporten presenteras en utredning av i vilken omfattning klienter som påbörjat behandlingsprogrammet Relation Och Samlevnad (ROS) genomgick en riskbedömning med VRS:SO eller STABLE/ACUTE samt matchades till behandling utifrån risknivå. Kriminalvårdens behandlingsprogram ROS vänder sig till sexualbrottsdömda män och tidigare forskning har visat att behandlingseffektivitet bland annat är beroende av hur klienter matchas till behandling.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Behandlingsprogrammet IDAP i kriminalvården. Utvärdering av återfall i brott för programdeltagare 2004–2007

IDAP, Integrated Domestic Abuse Programme, riktar sig till män dömda för partnervåld. I Sverige har programmet bedrivits både på anstalter och i frivård sedan 2004. Kriminalvårdens FoU-grupp i Stockholm har utvärderat programmet, både med avseende på återfall i partnervåld och på återfall i andra våldsbrott.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Män som hatar kvinnor – Attityder som stödjer eller ursäktar partnervåld – operationalisering, bakgrund och förståelse

Rapporten syftar till att i första hand svara på frågan vilka attityder som vetenskaplig forskning kopplat samman med en ökad risk för framtida partnervåld med fokus på mäns våld mot kvinnor.

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Utvärdering av partnerkontakt kopplat till IDAP – Våld i nära relationer och sexualbrott 2008–2011

I rapporten presenteras en utvärdering av Kriminalvårdens behandlingsprogram Integrated Domestic Abuse Programme (IDAP) vilket riktar sig till män som dömts för våld och/eller hot om våld i nära relationer och som avtjänar verkställighet inom frivård eller på anstalt. Syftet är att belysa genomförandet av partnerkontakt inom Kriminalvården och undersöka IDAP-deltagares uppfattning av programmet. 

Fulltext (öppnas i nytt fönster)

Senast uppdaterad: 2021-11-18