Fyra senaste forskarna i kunskapsbanken
2012-05-30
Kunskapsbanken fylls hela tiden på med nya forskare från svenska och nordiska lärosäten inom en rad vetenskapliga discipliner. Just nu finns 119 forskare inlagda med egna presentationssidor i NCK:s kunskapsbank. Fyra av de senast tillagda forskarna presenteras närmare i den här artikeln.
Karin Örmon forskar om erfarenhet av våld hos kvinnor som söker allmänpsykiatrisk vård samt om våldsutsatta kvinnors psykiska ohälsa. Tommy Andersson arbetar med ett forskningsprojekt för NCK:s räkning med titeln ”Kvinnors och mäns utsatthet för våld i ett livs- och befolkningsperspektiv – En nationell studie. Omfattning, karaktär och samband med fysisk, psykisk och social ohälsa.” Görel Granström leder ett forskningsprojekt med titeln ”Att göra sin röst hörd. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers rättsliga ställning i straffprocessen.” Och Staffan Janson forskar om barnmisshandel och vanvård, skador hos barn samt allmänt om barns sociala förhållanden och hälsa. Dessutom håller han i de svenska nationella studierna om kroppslig bestraffning.
I slutet av reportaget hittar du länkar till forskarnas presentationssidor i kunskapsbanken.
Unik studie om våldsutsatthet

Tommy Andersson är docent i psykologi och verksam som lektor vid Umeå universitet på institutionen för socialt arbete. Just nu leder han ett omfattande forskningsprojekt för NCK:s räkning med titeln ”Kvinnors och mäns utsatthet för våld i ett livs- och befolkningsperspektiv – En nationell studie. Omfattning, karaktär och samband med fysisk, psykisk och social ohälsa.”
Forskningsprogrammets mål är att i en riksrepresentativ studie kartlägga omfattningen av utsatthet för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld hos 20 000 män och kvinnor mellan 18 och 75 år. Särskild vikt läggs vid utsatthet för sexuellt våld och koppling till senare ohälsa.
– Den här studien kommer att ge väsentligt mycket mer och bättre kunskap än den vi har i dag om hur vanligt det är att kvinnor och män utsätts för sexuellt, fysiskt och psykiskt våld genom livet och hur sådan utsatthet kan kopplas till fysisk, psykisk och social ohälsa, säger Tommy Andersson. Få liknande studier har genomförts tidigare.
– Det finns en del svenska studier som tar upp vissa delar, exempelvis utsatthet senaste året eller utsatthet bara bland kvinnor eller i en viss kommun, etcetera, men ingen som tar samma omfattande och nationella helhetsgrepp som vi gör i denna studie. Det är också mycket sällsynt internationellt, säger Tommy Andersson.
Vilken nytta har det att få ökad kunskap om våldsutsattheten bland kvinnor och män?
– Våld är ett allvarligt problem, både på samhällsnivå och för de enskilda individer som drabbas. Vi måste helt enkelt veta mera om hur vanligt det är och vad det kan få för konsekvenser för att med den kunskapen som grund kunna bli bättre på att förebygga våld och kunna hjälpa och stödja de barn, ungdomar, kvinnor och män som drabbas.
Vill öka kunskapen om bemötandet

Karin Örmon är doktorand på fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola. Hon forskar om erfarenhet av våld ur ett livsförloppsperspektiv, upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som söker allmänpsykiatrisk vård samt om våldsutsatta kvinnors psykiska ohälsa. Genom enkätstudier och kvalitativa intervjuer av kvinnor som vårdas i allmänpsykiatrin vill hon lyfta fram kvinnors upplevelser av psykiskt, fysiskt och sexuellt våld under barndom och vuxenliv och hur det kan kopplas till psykisk ohälsa. Hur våldsutsatta kvinnor upplever den allmänpsykiatriska vårdens bemötande ingår också i avhandlingsarbetet.
– Kvinnliga patienter kommer till psykiatrin med självmordstankar, depressivitet, ångest och självskadebeteende och det finns kopplingar till våldsupplevelser. Det har forskningen visat, säger Karin Örmon och tillägger att man inom psykiatrin inte alltid ser det som sin uppgift att ställa frågor om våld.
– Det finns en föreställning om att de här kvinnorna är för sköra för att få frågor om våld. Men min erfarenhet från intervjuerna som jag har gjort är att de tycker att det är skönt att någon äntligen frågar.
Karin Örmon använder sig i avhandlingen av Time Geography och ett särskilt dataprogram för att beskriva kvinnornas erfarenhet av våld ur ett livsförloppsperspektiv.
– Det här är något som aldrig har gjorts tidigare när det gäller våldsutsatthet och psykisk ohälsa, vad vi vet. Time Geography innebär att man har geografin som ett ankare för minnet. Det är lättare att minnen kommer upp när kvinnorna kan koppla ihop med platser där de har bott i livet.
Ett mål med Karin Örmons forskning är att öka kunskapen om bemötandet inom psykiatrin, både i öppenvården och i slutenvården.
– De här kvinnorna har ju både sin erfarenhet av våld och sin psykiska ohälsa att brottas med. Det är viktigt att man inom psykiatrin sätter in adekvat stöd och då behövs det mer kunskap om den här gruppen patienter, säger Karin Örmon.
Får brottsoffer större utrymme i rättssalen?

Görel Granströms forskning rör ämnesområdena rättsvetenskap, rättshistoria och viktimologi. Hon är docent i rättsvetenskap och verksam vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Just nu leder Görel Granström ett forskningsprojekt finansierat av Brottsofferfonden och Vetenskapsrådet, med titeln ”Att göra sin röst hörd. En rättsvetenskaplig studie av brottsoffers rättsliga ställning i straffprocessen.” Bland annat vill Görel Granström undersöka om det skett ett trendbrott de senaste åren som gör att det i dag finns ett större utrymme för brottsoffer att komma till tals i rättssalen och försöka påverka påföljden.
– Frågan är om det uppfattas som positivt, tillför det mer fakta? Eller innebär det för mycket fokus på brottsoffret? En del jurister har ju svårt för det här med känslor och emotioner i rätten, säger Görel Granström.
I Sverige kan ett brottsoffer bli part i målet om hon ses som målsägande, det vill säga om hon har utsatts för en brottslig handling. Brottsoffret får då möjlighet att ställa frågor till den tilltalade under rättegången, lägga fram bevisning och tala till rättens ledamöter.
– I grunden är det en rättvisefråga. Om den här rätten finns, hur kommunicerar man den i så fall så att alla kan utnyttja möjligheten? Om man till exempel har varit våldsutsatt i flera år, hur stor är chansen att man vågar säga något då? Eller om man inte har språket, eller kommer från en kultur där rättsväsendet per definition är repressivt, säger Görel Granström.
Projektet pågår år 2011–2014. Förutom att studera förarbeten, lagtexter, domstolspraxis, doktrin och rättshistoriska dokument planerar Görel Granström att intervjua domare, åklagare, försvarare och målsägarbiträden.
– Tanken är också att vi ska undersöka mediabilden. Vissa brottsoffer har fått stort utrymme i uppmärksammade rättsfall på senare tid, frågan är om vi sammantaget kan se att brottsoffrets ställning konkret har förändrats de senaste tio eller tjugo åren och vilka konsekvenser det i så fall har haft.
"I 60 procent av fallen är barnet också misshandlat"

Staffan Janson är adjungerad professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet och i socialpediatrik vid Örebro universitet. Han forskar sedan slutet av 1970-talet om barnmisshandel och vanvård, skador hos barn samt allmänt om barns hälsa och sociala förhållanden. Bland annat leder han de återkommande nationella studierna om uppfostringsmetoder och kroppslig bestraffning av barn.
– Barnmisshandel har gått ner ordentligt sedan 1980-talet, då vi fick en kraftfull lagstiftning. De skandinaviska länderna har numera antagligen den lägsta risken för barnmisshandel i världen, säger Staffan Janson.
I den senaste nationella studien (2011) uppgav tre procent av dagens sextonåringar att de har blivit slagna många gånger. Alla undersökningar från 1990-talet och framåt visar att det finns ett starkt samband mellan sociala faktorer och risken för barnmisshandel. Även alkoholproblem hos föräldrarna ökar risken. Men det tydligaste sambandet gäller varken alkoholproblem eller social utsatthet, säger Staffan Janson.
– Den absolut största risken för kroppslig misshandel av barn är när det förekommer våld mellan de vuxna. Det innebär tio gånger högre risk att barn blir misshandlade i familjer där våld förekommer mellan föräldrarna än där det inte gör det. För alkoholproblem är risken fem gånger högre, och för sociala faktorer gäller tre gånger förhöjd risk.
Viktigt uppmärksamma våld
I nio fall av tio är det mannen som slår hustrun. Att uppmärksamma mäns våld mot kvinnor är därför extremt viktigt, säger Staffan Janson.
– I 60 procent av fallen är barnet också misshandlat. Och i fallen med barnmisshandel finns en risk på 60 procent att även kvinnan är misshandlad, det stod klart i den nationella undersökningen år 2006 och sambandet tycks snarast ha stärkts något sedan dess.
Barn som utsätts för misshandel löper ökad risk att hamna i nya misshandelsrelationer som vuxna.
– Det finns också ökad risk för beteendeavvikelser, PTSD och kriminalitet och faktiskt också för fetma har det visat sig. Förklaringen till det är inte så enkel att man tröstäter, utan det handlar om stress och kortisonpåslag som ändrar ämnesomsättningen.
Arbetet med så kallade Barnahus, där barn som utsatts för sexualbrott eller misshandel på ett och samma ställe kan få professionell hjälp av olika yrkesgrupper, har inneburit ett steg i rätt riktning, anser Staffan Janson. Men för att minska mäns våld mot kvinnor och samtidigt minska risken för barnmisshandel behövs preventiva åtgärder på strukturell nivå, säger Staffan Janson.
– Det handlar både om att använda modernare metoder i skolan för att minska risken för alkoholproblem och påverka ungdomskulturer, och att öka den ekonomiska jämställdheten mellan män och kvinnor. Det är oerhört viktigt för barns hälsa. Generella förebyggande åtgärder är betydligt mer kostnadseffektiva än att behandla enskilda patienter eller familjer.
Läs forskarnas presentationssidor i kunskapsbanken:
Tommy Anderssons forskarpresentation i kunskapsbanken
Karin Örmons forskarpresentation i kunskapsbanken
Alla kunskapsbankens intervjuer
-
Utbildning för samtal med unga som är nya i landet
2021-01-13
”Rätt att veta!” är en ny webbutbildning som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med UMO, regionernas webbplats för unga. Utbildningen riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige, som till exempel anställda på ungdomsmottagningar, inom elevhälsan och på familjehem.
-
Våldsutsatthet i ung ålder stor riskfaktor för upprepat våld
2020-12-17
För kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i barndomen är risken högre att bli utsatt för sexuellt våld även i vuxen ålder. Det är ett av flera resultat i Mariella Öbergs kartläggning av våldsutsatthet i avhandlingen ”Exposed to violence”.
-
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld
2020-11-27
Fem nationella myndigheter samverkar i ett regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer. Att utbilda personalen är grunden i arbetet.
-
Ny utbildning om våld mot barn
2020-10-13
I september 2020 lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter. Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid.
-
Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp
2020-10-05
I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.
-
Kulturella föreställningar kan leda till sämre vård
2020-09-10
Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration. Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator.
-
Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
-
Hedersrelaterat våld i rättsväsendet
2020-05-13
Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av 1990-talet till 2017, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken.
-
Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering
2020-04-14
Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
-
Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
-
Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga
2019-11-05
På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga.
– Vi vill bidra till att fylla den kunskapslucka som finns, säger Sibel Korkmaz som är socionom och doktorand i projektet. -
Ny webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck
2019-10-18
Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.
-
"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"
2019-06-27
Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.
-
Sälja sex som ung kan vara ett självskadebeteende
2019-03-20
Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Polisens riskbedömningar trubbiga visar studie
2018-11-05
Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder.
-
Samlade resurser till stöd för utsatta i fyra regioner
2018-09-18
Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.
-
Nytt metodstöd stärker skyddet
2018-08-27
Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
-
Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
-
Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld
2018-06-20
Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.
-
Brister i samhällets skydd när vuxna dödas av närstående
2018-04-25
Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”.
-
Höga kostnader för våldet
2018-04-10
Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.
-
SKL vill ha reglering av arbete med våldsutövare
2018-03-23
Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.
-
Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende
2018-01-17
Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.
-
Samverkan viktigt för förebyggande arbete
2017-12-01
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands?
-
Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld
2017-10-30
Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.
-
Första svenska rapporten om Istanbulkonventionen
2017-10-03
2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.
-
Manliga förövare av dödligt våld studerade
2017-09-29
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Svårt få hjälp för utsatta män
2017-07-13
Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.
-
Vuxna ingriper sällan när barn upplever våld
2017-06-08
Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Ny forskning: Sexuella övergrepp på nätet kan skada mer
2017-05-05
Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.
-
Tecknade figurer lär barn om våldsutsatthet
2017-03-28
Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.
-
"Stora likheter mellan könsrelaterat våld och hatbrott"
2017-03-13
Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.
-
Nytt verktyg hjälper kommuner nå ut till våldsutsatta
2017-02-10
Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda.
-
Polisanmälan kan hjälpa våldsutsatta kvinnor att bryta upp
2017-01-19
Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man. Men i en ny avhandling från Malmö högskola berättar kvinnor att de inte alltid får gehör för sina upplevelser.
-
Stora skillnader i socialtjänstens stöd
2016-12-07
Kvinnor som utsatts för våld i en nära relation ska få stöd och hjälp oavsett var i landet de bor. Men stödet varierar stort och inte sällan saknar personalen inom socialtjänsten verktyg för att kunna hjälpa kvinnorna.
-
Barns relation till pappa i fokus för forskning
2016-09-16
”Min pappa blir ju ganska lätt jättearg. Han gör inte så mycket själv, fast han begär bara att vi ska göra massor med saker. Att vi typ diskar, medan han sitter och tittar på TV och så där.” Så beskriver ”Belinda” sin pappa som tidigare utövat våld mot Belindas mamma. Beskrivningen av pappan är en del av Anna L Jonheds forskning vid Örebro universitet.
-
SKL listar framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet
2016-06-03
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar i en ny rapport på framgångsfaktorer inom ramen för kvinnofridsarbetet. Att engagemanget inte bara är knutet till en person utan genomsyrar hela organisationen är en sådan. Ett särskilt gott exempel på det är Trollhättans kommun.
-
När våldet fortsätter efter separationen
2016-04-05
Våldsutsatta mödrar och barn fortsätter ofta att drabbas av våld efter en separation. Hur det kan ske har Linnéa Bruno, nybliven doktor i sociologi vid Uppsala universitet, studerat. Hon kommer bland annat fram till att det inte sällan är yrkesverksamma som omedvetet administrerar våldet.
-
Med blicken mot mannen i ny bok
2015-12-14
Män är misstänka förövare i en absolut majoritet av alla polisanmälda fall av misshandel och våldtäkt, och våldet drabbar inte bara kvinnor och barn, utan även andra män. Ändå är det svårt att prata om män som grupp som förövare. I den nya boken "Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser" vill etnologerna Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson sätta in det könsrelaterade våldet i en historisk och kulturell kontext.
-
Jämställdhetsministern besökte NCK
2015-10-27
Jämställdhetsminister Åsa Regnér besökte NCK den 21 oktober, bland annat för att delta i ett möte med nätverket Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid.
-
Kunskapsbanken – ett nav i arbetet mot våld
2015-09-04
I höst är det fem år sedan NCK:s kunskapsbank lanserades och webbresursen är en allt viktigare del i arbetet mot våld runt om i Sverige.
– Under de här åren har kunskapsbanken blivit det nav av information och kunskap om våld mot kvinnor som var ambitionen vid starten, säger Annika Engström, webbkoordinator. -
Örmon forskar om våldsutsatta kvinnors ohälsa
2015-01-26
Karin Örmon forskar om erfarenhet av våld ur ett livsförloppsperspektiv, upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som söker allmänpsykiatrin och om våldsutsatta kvinnors psykiska ohälsa. Hösten 2014 doktorerade hon vid Malmö högskola.
– Jag återkommer hela tiden till bemötandet. Hur viktigt det är att vi frågar om våldsutsatthet, men också hur vi frågar, säger Karin Örmon. -
Kunskapsbanken besökte Halland
2014-10-10
Nationellt centrum för kvinnofrid satsar under hösten på att sprida information om kunskapsbanken i samarbete med länsstyrelserna. I oktober deltog därför representanter för NCK vid ett möte för Hallands referensgrupp för våld i nära relationer och andra intresserade.
-
Ny forskning om mäns våld mot kvinnor och barn
2013-05-10
Psykologen Karin Grip och rättssociologen Lotta Agevall Gross är två nya forskare i NCK:s kunskapsbank. Karin Grip forskar om barn som upplevt att deras mamma har utsatts för våld, och Lotta Agevall Gross forskar om hur utsatta kvinnor berättar om sina erfarenheter.
-
Så arbetar myndigheterna för kvinnofrid
2012-11-21
Kunskapsbanken publicerar löpande rapporter och nyheter från myndigheter kring frågor som rör våld. 16 av dessa nationella myndigheter samt länsstyrelserna har egna presentationssidor här på kunskapsbanken där deras publikationer återfinns. Här berättar två av dessa, Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Värmland, vad de arbetar med just nu.
-
Fyra senaste forskarna i kunskapsbanken
2012-05-30
Kunskapsbanken fylls hela tiden på med nya forskare från svenska och nordiska lärosäten inom en rad vetenskapliga discipliner. Just nu finns 119 forskare inlagda med egna presentationssidor i NCK:s kunskapsbank. Fyra av de senast tillagda forskarna presenteras närmare i den här artikeln.
-
Lyckat samverkansprojekt gav ny länsövergripande lärobok
2012-02-10
Att ta fram en regional handbok om våld i nära relationer som vänder sig till berörda myndigheter och där samtliga har fått vara delaktiga i processen är ett stort projekt. Men i Halland har man lyckats. I maj släpptes Våld i nära relationer – en regional handbok av Länsstyrelsen i Halland, kommunerna och region Halland.