Så arbetar myndigheterna för kvinnofrid

Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten. 

Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.

Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet. 

Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder. 

Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.

Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.  

Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.

Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.

Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”. 

Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor. 

Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.

Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.

Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands? 

Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.

2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.

Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.  

Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.

Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.

Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.

Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.

Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.

Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda. 

Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man. Men i en ny avhandling från Malmö högskola berättar kvinnor att de inte alltid får gehör för sina upplevelser. 

Kvinnor som utsatts för våld i en nära relation ska få stöd och hjälp oavsett var i landet de bor. Men stödet varierar stort och inte sällan saknar personalen inom socialtjänsten verktyg för att kunna hjälpa kvinnorna. 

”Min pappa blir ju ganska lätt jättearg. Han gör inte så mycket själv, fast han begär bara att vi ska göra massor med saker. Att vi typ diskar, medan han sitter och tittar på TV och så där.” Så beskriver ”Belinda” sin pappa som tidigare utövat våld mot Belindas mamma. Beskrivningen av pappan är en del av Anna L Jonheds forskning vid Örebro universitet. 

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar i en ny rapport på framgångsfaktorer inom ramen för kvinnofridsarbetet. Att engagemanget inte bara är knutet till en person utan genomsyrar hela organisationen är en sådan. Ett särskilt gott exempel på det är Trollhättans kommun.

Våldsutsatta mödrar och barn fortsätter ofta att drabbas av våld efter en separation. Hur det kan ske har Linnéa Bruno, nybliven doktor i sociologi vid Uppsala universitet, studerat. Hon kommer bland annat fram till att det inte sällan är yrkesverksamma som omedvetet administrerar våldet.

Män är misstänka förövare i en absolut majoritet av alla polisanmälda fall av misshandel och våldtäkt, och våldet drabbar inte bara kvinnor och barn, utan även andra män. Ändå är det svårt att prata om män som grupp som förövare. I den nya boken "Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser" vill etnologerna Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson sätta in det könsrelaterade våldet i en historisk och kulturell kontext.

Jämställdhetsminister Åsa Regnér besökte NCK den 21 oktober, bland annat för att delta i ett möte med nätverket Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid.

I höst är det fem år sedan NCK:s kunskapsbank lanserades och webbresursen är en allt viktigare del i arbetet mot våld runt om i Sverige.
– Under de här åren har kunskapsbanken blivit det nav av information och kunskap om våld mot kvinnor som var ambitionen vid starten, säger Annika Engström, webbkoordinator.

Karin Örmon forskar om erfarenhet av våld ur ett livsförloppsperspektiv, upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som söker allmänpsykiatrin och om våldsutsatta kvinnors psykiska ohälsa. Hösten 2014 doktorerade hon vid Malmö högskola.
– Jag återkommer hela tiden till bemötandet. Hur viktigt det är att vi frågar om våldsutsatthet, men också hur vi frågar, säger Karin Örmon.

Nationellt centrum för kvinnofrid satsar under hösten på att sprida information om kunskapsbanken i samarbete med länsstyrelserna. I oktober deltog därför representanter för NCK vid ett möte för Hallands referensgrupp för våld i nära relationer och andra intresserade.

Psykologen Karin Grip och rättssociologen Lotta Agevall Gross är två nya forskare i NCK:s kunskapsbank. Karin Grip forskar om barn som upplevt att deras mamma har utsatts för våld, och Lotta Agevall Gross forskar om hur utsatta kvinnor berättar om sina erfarenheter.

Kunskapsbanken publicerar löpande rapporter och nyheter från myndigheter kring frågor som rör våld. 16 av dessa nationella myndigheter samt länsstyrelserna har egna presentationssidor här på kunskapsbanken där deras publikationer återfinns. Här berättar två av dessa, Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Värmland, vad de arbetar med just nu.

Kunskapsbanken fylls hela tiden på med nya forskare från svenska och nordiska lärosäten inom en rad vetenskapliga discipliner. Just nu finns 119 forskare inlagda med egna presentationssidor i NCK:s kunskapsbank. Fyra av de senast tillagda forskarna presenteras närmare i den här artikeln.

Att ta fram en regional handbok om våld i nära relationer som vänder sig till berörda myndigheter och där samtliga har fått vara delaktiga i processen är ett stort projekt. Men i Halland har man lyckats. I maj släpptes Våld i nära relationer – en regional handbok av Länsstyrelsen i Halland, kommunerna och region Halland.