Svårt få hjälp för utsatta män

2017-07-13

Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.

Det var Barne-, ungdoms- og familiedirektoratet, Norges motsvarighet till Socialdepartementet som beställde rapporten ”Den mannlige smerte – menns erfaringer med vold i nære relasjoner”. Förutom intervjustudierna innefattade projektet även en genomgång av tidigare nordisk forskning inom området.

Statistiken visar att fler kvinnor än män utsätts för allvarligt och systematiskt fysiskt våld av en partner. Men könsskillnaderna minskar för mindre allvarligt våld och psykiskt våld. I några studier var det då nästan lika vanligt att män drabbades som kvinnor.

Claes Ekenstam
Claes Ekenstam

– Det är helt klart så att kvinnor utsätts för mer våld och grövre våld än männen. Men vem som än drabbas är det lika hemskt och det får lika stora konsekvenser, säger Claes Ekenstam.

Hans uppgift var i första hand att intervjua män som sökt hjälp efter att ha varit utsatta för sexuella övergrepp. Ofta hade våldet skett i yngre år och bland förövarna fanns bland annat fäder, styvfäder, en farbror, en scoutledare och en fotbollstränare. Men det hände också att männen utsatts av en kvinna.

– Det här är bland den tuffaste forskning jag gjort. Det är starka berättelser om fruktansvärda övergrepp i tidigare år. Det som förvånade mig mest var nog att sexuella övergrepp mot män ändå är så pass vanligt och att det har varit en väldig tystnad runt det. Det är kanske ännu mer skambelagt än när våldet drabbar en kvinna och det kan ha med mansrollen att göra.

Allmänmänskliga reaktioner

Kvinnor som utsätts för våld i nära relationer söker oftare sjukvård för sina skador. Men Claes Ekenstam menar att männens reaktioner och de följder våldet fick på sikt har många likheter med det som utsatta kvinnor råkar ut för. Det handlade bland annat om olika former av psykiska problem som koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter, ångest och PTSD.

– Det är allmänmänskliga reaktioner på trauman av att ha varit utsatt för något man inte ska behöva vara med om. Rent generellt har de män som utsatts för sexuellt våld också fått ett dåligt mottagande av samhället som helhet. De har inte blivit trodda och när de antyder vad som hänt har ingen riktigt huggit tag i det och frågat vad de varit med om.

Även män som utsatts för fysiskt och psykiskt våld av en partner hade stora svårigheter med att få hjälp. Männen som intervjuades hade ofta levt i långa förhållanden med kvinnor som haft ett psykiskt övertag på dem. Men männen själva bagatelliserade inte sällan våldet och drog sig för att söka hjälp av rädsla för att bli fråntagna vårdnaden om barnen. Det hade ofta dröjt många år innan de berättat för någon om sina problem.

Vill nyansera bilden

Claes Ekenstam tycker att forskningen om utsatta män gett delvis ny kunskap och att förklaringsmodeller som enbart utgår från könsmaktsordningen när det gäller våld i nära relationer kan behöva nyanseras.

– En del saker som vi sagt tidigare stämmer fortfarande, annat känns lite fyrkantigt i dag. Bilden är ofta mer sammansatt och komplex i verkligheten. I det långa loppet tror jag dock fortfarande att ett jämställt samhälle är det som är bäst för att motverka våld. Om en partner inte kan utöva makt och kontroll över en annan blir det också svårare att utöva våld.

Han menar dessutom att mycket skulle vara vunnet om samhällets olika instanser blev bättre på att erbjuda de utsatta männen stöd.

– Jag tror att det är viktigt att öka kunskapen och medvetenheten om att även män drabbas av våld och utveckla metoder för att hantera trauman. Vi måste uppmärksamma våld var det än förekommer och det gäller även våld som kan tyckas bagatellartat. Särskilt våld mot barn, vare sig det är en flicka eller en pojke, ska man ta på allvar eftersom det sätter så djupa spår hos människor.

FAKTA

Forskningsprojektet i Norge bestod av tre delar. Dels en litteraturgenomgång av befintlig nordisk forskning inom området, dels en enkätundersökning om kunskap om hjälp- och stödresurser. Den tredje delen bestod av 28 djupintervjuer med män som utsatts för våld i nära relationer. Studien genomfördes av Claes Ekenstam tillsammans med forskarkollegorna Jørgen Lorentzen och Marianne I Lien. 

Publikation: ”Den mannlige smerte – menns erfaringer med vold i nære relasjoner” (2017) fulltext i kunskapsbankens databas

Claes Ekenstams forskarpresentation i kunskapsbanken

Alla kunskapsbankens intervjuer

Skriv ut