Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende

2018-01-17

Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.

Fredrik Lundh SammeliRunt 3 000 barn befinner sig årligen i skyddat boende kortare eller längre perioder tillsammans med sina mammor. Det är barn som ofta har svåra upplevelser bakom sig, och som också möter stora svårigheter i sin nya situation.

– I samband med utredningen träffade vi och intervjuade ett 20-tal barn och unga. Barnombudsmannen har träffat ungefär lika många. Det blev tydligt att många tar ett väldigt stort ansvar för sina föräldrar. De drömmer om normalitet, vill kunna gå i skolan och lider av att inte kunna berätta var de befinner sig.

– De vill bli lyssnade på och många bär på ett ”vuxenskap” på ett sätt som de inte borde behöva som barn, berättar han.

Efterlängtat uppdrag

Utredaren Fredrik Lundh Sammeli lämnade nyligen över utredningen om ett stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende till barnministern Åsa Regnér. Man kan fråga sig varför det inte tagits något samlat grepp när det gäller dessa barns rättigheter tidigare.

– Det har vi fått klart för oss när vi har jobbat med det här, att det har varit ett efterlängtat uppdrag från många olika aktörer. Det har nog stått på tur och varit på tapeten länge men nu hade det blivit dags att ta tag i barnperspektivet ordentligt.

Trots att alla barn har rätt att gå i skola finns det ofta inga lösningar för de här barnen. De kan också ha svårt att få tillgång till stödinsatser som hälso- och sjukvård.

– Av alla barn som far illa så är det här en känd grupp som finns i en verksamhet där samhället borde kunna leverera bättre, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Inte bara medföljande

Han menar att ett av utredningens viktigaste förslag är att barnen ska få ett eget beslut av socialnämnden när de placeras i skyddat boende. Det innebär att de betraktas som egna individer med egna rättigheter, inte bara en medföljande. Det skulle också tvinga socialtjänsten att ta ett större ansvar för barnperspektivet. Enligt utredningen bör det bland annat ske genom personliga besök och enskilda samtal med barn i skyddat boende.

– Om barnen har ett eget beslut blir det också tydligt att vi måste ställa krav på att de skyddade boendena ska ha en hög kvalitet och att det ska finnas en enhetlighet, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Bland annat föreslår utredningen att verksamheterna ska vara tillståndspliktiga med godkännande från IVO (Inspektionen för vård och omsorg) och att det ska ställas krav på att personalen har kunskap om barn.

Ett annat av utredningens förslag är att Socialstyrelsen ska ta fram en modell för hur barns umgänge med en misstänkt förövare ska fungera. Detta är något man valt att lyfta trots att frågan egentligen låg utanför uppdraget.

– Umgängesfrågan ligger som en våt filt över hela det här området och den går inte att bortse ifrån. Om vi inte klarar av att hantera det på ett bra sätt så fungerar ingenting, säger Fredrik Lundh Sammeli.

Han betonar att det trots bristerna finns många som gjort stora insatser för de här barnen genom åren.

– Det är viktigt att säga att kvinnojourerna har gjort ett fantastiskt jobb när det gäller att erbjuda våldsutsatta kvinnor och deras barn skydd och stöd. Men nu behöver samhället komma in och ta ett större ansvar också.

Utredningen "Ett fönster av möjligheter (SOU 2017:112) stärkt barnrättsperspektiv för barn i skyddat boende", fulltext i kunskapsbankens databas

Alla kunskapsbankens intervjuer

Skriv ut