Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
”Näthat har blivit en del av människors vardag. Det är så omfattande att det hotar demokratin genom att vissa röster i det offentliga rummet riskerar att tystna av rädsla för det hat och hot som kan följa om en skriver en artikel om vissa ämnen …”. Så inleder Moa Bladini, lektor i straffrätt vid Göteborgs universitet, rapporten ”Hat och hot på nätet. En kartläggning av den rättsliga regleringen i Norden” som NIKK står bakom.
– Ämnet kändes viktigt att titta närmare på. Jag anade också att det fanns en genusaspekt som var outforskad, säger Moa Bladini.
Särskild utmaning för rättsväsendet
Enligt Moa Bladini är hat, hot och andra kränkningar på nätet en särskild utmaning för rättsväsendet. Orsaken är att kommunikationen som sker via internet skiljer sig från den som sker i den fysiska världen. Till exempel finns det en markant distans mellan den som yttrar sig och den som tar emot meddelandet eller som meddelandet gäller. Vidare kan kommunikationen ske anonymt. Dessutom är en stor andel användare uppkopplade, och därmed nåbara, i stort sett dygnet runt. Det är också så att hat, hot och kränkningar som begås på internet riskerar att bli kvar under lång tid. Bilder och ord riskerar att cirkulera och bli till en livslång kränkning.
Vidden av näthatet påverkas även av att allt fler människor använder internet.

Foto: Jeffrey Johns
– Det här är nya samhällsfenomen som möter en gammal lagstiftning. Vi har sett få fällande domar som rör den här typen av brott. Flera av de här brotten är dessutom så kallade målsägandebrott som målsägande måste driva själv till åtal. De som utsätts vet inte alltid om det är fråga om brott eller att de kan gå till domstol, säger Moa Bladini.
– Osäkerhet kring vad som är brottsligt och inte finns också bland aktörer inom polis och rättsväsende.
Offentliga kvinnor mer utsatta
Moa Bladini redogör i rapporten för tidigare forskning och konstaterar att den inte är entydig vad gäller vilka som utsätts för hat, hot och andra kränkningar på nätet. Flera studier visar att män och kvinnor utsätts i ungefär lika stor utsträckning i sitt vardagsliv. Men studier visar även att kvinnor, när de deltar i den offentliga debatten, utsätts i högre grad än män.
– När kvinnor som deltar i det offentliga samtalet utsätts för hot och hat hotas demokratin. Jag skulle vilja att samhället ser det sexistiska näthatet som en del av våld mot kvinnor som begränsar kvinnors livsrum.
Moa Bladini tittade inte bara på hur stor utsattheten var. Hon undersökte även om det fanns en skillnad i typen av kränkning som män och kvinnor utsätts för.
– Med ett genusperspektiv synliggörs att kvinnor och män drabbas av olika typer av kränkningar. Kvinnor utsätts i stor utsträckning för kränkningar som är kopplade till kropp och sexualitet, medan män utsätts för kränkningar som riktar sig mot deras profession och kompetens, säger Moa Bladini.
Rättsligt skydd saknas
Moa Bladini skriver i rapporten att det i dagsläget delvis saknas ett rättsligt skydd för dem som utsätts för de kränkningar som kvinnor oftast utsätts för på nätet. Det är kränkningar med inslag av sexism, sexuella hot och trakasserier. Det kan exempelvis vara hot om att någon ska sprida avklädda bilder på dem. Hotet kan inte komma ifråga för brottsrubriceringen olaga hot eftersom den bestämmelsen förutsätter att hotet är så allvarligt att det rör liv och hälsa.
Sedan januari 2018 finns brottet olaga integritetsintrång i Brottsbalken. Brottsrubriceringen syftar till att skapa ett lagrum för just spridningen av bilder och uppgifter som kränker en person. Men kränkningen ryms enbart inom lagen om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör.
– Det är ännu för tidigt att säga något om hur brottet kommer att tillämpas i praktiken, säger Moa Bladini.
Kön som grund för hatbrott
I rapporten argumenterar Moa Bladini för att lagstiftarna bör överväga att skydda personer som angrips på nätet på grund av kön genom hatbrottslagstiftningen. Hatyttringar är kriminaliserat som ett enskilt brott i samtliga nordiska länder och skyddar vissa grupper. Dit hör ras, etnicitet, hudfärg, nationalitet, religion och sexuell läggning. Hatbrott är inte ett juridiskt begrepp, men kan sägas omfatta brottet hets mot folkgrupp och regeln om skärpta straff på grund av vissa motiv.
Moa Bladini skriver i rapporten att det är ”anmärkningsvärt att inget av de nordiska länderna har kön som grund för hatbrott. De kränkningar som ofta riktas mot kvinnor riktar sig mot offrets identitet – i likhet med övriga hatbrott.”
– När vi ser så tydligt ett hat som riktas mot kön är det viktigt att titta på om det kan rymmas inom hatbrottslagstiftningen. Just nu arbetar både rättsväsende och politiker aktivt med hatbrott därför att det råder en sådan osäkerhet kring hur sådana mål ska drivas. Men det finns ännu inget som tyder på att kön kan komma att föras in under hatbrott.
Alla kunskapsbankens intervjuer
-
Utbildning för samtal med unga som är nya i landet
2021-01-13
”Rätt att veta!” är en ny webbutbildning som utvecklats av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, i samarbete med UMO, regionernas webbplats för unga. Utbildningen riktar sig till vuxna som möter unga som är nya i Sverige, som till exempel anställda på ungdomsmottagningar, inom elevhälsan och på familjehem.
-
Våldsutsatthet i ung ålder stor riskfaktor för upprepat våld
2020-12-17
För kvinnor som utsatts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld i barndomen är risken högre att bli utsatt för sexuellt våld även i vuxen ålder. Det är ett av flera resultat i Mariella Öbergs kartläggning av våldsutsatthet i avhandlingen ”Exposed to violence”.
-
Myndigheter utbildar för ökad upptäckt av våld
2020-11-27
Fem nationella myndigheter samverkar i ett regeringsuppdrag för att förbättra upptäckten av våld i nära relationer. Att utbilda personalen är grunden i arbetet.
-
Ny utbildning om våld mot barn
2020-10-13
I september 2020 lanserade Barnafrid vid Linköpings universitet en webbutbildning om våld mot barn, riktad mot yrkesverksamma och studenter. Maria Schillaci är legitimerad psykolog och programchef på Barnafrid.
-
Tandvården kan bidra till att upptäcka sexuella övergrepp
2020-10-05
I tandläkarstolen triggas minnet av det sexuella övergreppet. Genom att bättre förstå patientens reaktioner kan tandvården bidra till att upptäcka våldet. Ny forskning från Malmö universitet identifierar vilka reaktionerna är, och hur de kan tolkas.
-
Kulturella föreställningar kan leda till sämre vård
2020-09-10
Kulturella föreställningar om invandrade kvinnor i Sverige kan leda till att de får sämre vård, särskilt om de kommer från fattiga länder. Det visar Birgitta Esséns tvärvetenskapliga forskning kring kvinnohälsa och migration. Hon är specialist i obstetrik och gynekologi och professor i internationell kvinno- och mödrahälsovård. Sedan i våras är hon NCK:s examinator.
-
Samtyckeslagen har fått den effekt som eftersträvades
2020-07-10
Det har skett en markant ökning av antalet fällande domar för våldtäkt efter att den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft. Det konstaterar Brottsförebyggande rådet, Brå, som på uppdrag av regeringen har analyserat samtliga tingsrättsdomar om våldtäkt mot kvinna under 2019.
-
Hedersrelaterat våld i rättsväsendet
2020-05-13
Begreppet heder har använts på olika sätt under åren från slutet av 1990-talet till 2017, enligt en avhandling från Göteborgs universitet. Dessutom visar avhandlingen att det finns en skillnad mellan hur statliga utredningar talar om heder och hur domstolar använder begreppet i praktiken.
-
Ekonomiskt våld kan skapa ytterligare isolering
2020-04-14
Ekonomiskt våld bör betraktas som en egen form av våld i nära relationer, vid sidan av fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Det säger lektor Marie Eriksson, forskare i socialt arbete vid Linnéuniversitetet i Växjö.
-
Färre lagföringar för grov kvinnofridskränkning
2020-02-10
Brottet grov kvinnofridskränkning infördes 1998. Syftet var att systematiskt våld och kränkningar som utmärker våld i nära relation skulle kunna lagföras. Under de senaste tio åren har såväl antalet anmälda brott, som antalet personuppklaringar och lagföringar minskat. Enligt Brottsförebyggande rådet, Brå, beror minskningen av anmälda brott på att polisen har ändrat sitt arbetssätt.
-
Omfattande studie om våld i nära relationer bland unga
2019-11-05
På Stockholms universitet pågår ett forskningsprojekt som kommer att resultera i den första större svenska studien som specifikt handlar om våld bland unga.
– Vi vill bidra till att fylla den kunskapslucka som finns, säger Sibel Korkmaz som är socionom och doktorand i projektet. -
Ny webbkurs om hedersrelaterat våld och förtryck
2019-10-18
Webbkursheder.se är en ny webbaserad kurs för yrkesverksamma inom till exempel socialtjänsten, skolan och förskolan. Webbkursen ger grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck och kan också fungera som ett stöd i att vidareutveckla den egna verksamheten.
-
"Sexuella trakasserier är ett folkhälsoproblem"
2019-06-27
Det finns stora skillnader i sexuell hälsa mellan kvinnor och män. Det visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Kvinnor är mer utsatta för sexuellt våld och trakasserier och utsatthet för sexuella trakasserier är nu så vanligt att det enligt myndigheten är ett folkhälsoproblem.
-
Sälja sex som ung kan vara ett självskadebeteende
2019-03-20
Unga som säljer sex i Sverige gör det av olika anledningar. Många mår mycket dåligt och fler än var femte som säljer sex gör det som en form av självskadebeteende. Det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Polisens riskbedömningar trubbiga visar studie
2018-11-05
Polisen har små möjligheter att bedöma risken för upprepat våld i nära relation genom att använda riskbedömningsverktyg. Det visar en avhandling från Malmö universitet som har utvärderat två verktyg som anställda inom Polisen använder.
-
Samlade resurser till stöd för utsatta i fyra regioner
2018-09-18
Resurscentra för personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck planeras nu i fyra län i Sverige. Tanken är att erbjuda samlad hjälp från en rad olika aktörer på ett och samma ställe. Det handlar om pilotverksamheter som i ett senare skede kan spridas till fler platser i landet.
-
Nytt metodstöd stärker skyddet
2018-08-27
Alla som utsätts för våld har rätt att få stöd och skydd. Det är samhällets ansvar att se till att de får det, men så är det inte alltid. Länsstyrelserna lanserar nu ett metodstöd som ska stärka arbetet för ett jämlikt skydd.
-
Hat på nätet svårt hantera för rättsväsendet
2018-07-17
Det råder en osäkerhet om vad som uttrycks på nätet som är brottsligt och hur överträdelser bör hanteras. I synnerhet sådana kränkningar som kvinnor utsätts för. Det framkommer i en rapport från Nordisk information för kunskap om kön, NIKK.
-
Tidigare brottslighet bland dömda för hedersrelaterat våld
2018-06-20
Dömda förövare av hedersrelaterat våld och förtryck har ofta en historia av annan brottslighet bakom sig. Det är dessutom vanligt att de har hälsoproblem som kan kopplas till stressrelaterade faktorer. Det är några resultat av en studie som gjorts av Kriminalvården.
-
Brister i samhällets skydd när vuxna dödas av närstående
2018-04-25
Våldsutsatthet upptäcks inte, tidiga riskbedömningar saknas ofta, ansökningar om kontaktförbud avslås och dessutom fungerar inte samordningen mellan olika samhällsaktörer. Det visar Socialstyrelsen i ”Dödsfallsutredningar 2016-2017”.
-
Höga kostnader för våldet
2018-04-10
Att utsättas för våld ger svåra och långsiktiga konsekvenser för brottsoffret. Våldet innebär också stora ekonomiska förluster för individen och samhället. En ny studie beräknar kostnaden för ohälsa och den ökade risken för självmord hos ett våldsbrottsoffer till motsvarande 1,5 miljoner kronor.
-
SKL vill ha reglering av arbete med våldsutövare
2018-03-23
Kompetent handledning är viktigt för att behandlare inte ska riskera att ”gå i allians” med våldsutövare. Arbetet behöver få finansiering av staten och bli tydligt reglerat. Det är några av SKL:s slutsatser efter att ha utkommit med skriften ”Förändringsarbete med våldsutövande män”.
-
Utredare vill förbättra för barn i skyddat boende
2018-01-17
Samhället har brustit i att ta ansvar för barn i skyddat boende. Det anser Fredrik Lundh Sammeli som utrett frågan på uppdrag av regeringen. Ett sätt att råda bot på det menar han är att barnen får ett eget placeringsbeslut av socialnämnden.
-
Samverkan viktigt för förebyggande arbete
2017-12-01
Hur kan polisen förebygga upprepat partnervåld? Hur arbetar polisen i andra länder med att få våldsutövare att upphöra med sitt våldsamma beteende? Skulle polisen i Sverige kunna använda metoder som används utomlands?
-
Dålig tandhälsa kan vara tecken på våld
2017-10-30
Barn och unga med dålig tandhälsa kan även ha varit utsatta för eller upplevt olika former av våld. Det visar en avhandling av tandläkaren och forskaren Therese Kvist som kom förra året. Det här är en av ett fåtal svenska studier inom området.
-
Första svenska rapporten om Istanbulkonventionen
2017-10-03
2014 trädde Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, Istanbulkonventionen, i kraft i Sverige. Rådets expertgrupp Grevio har nu fått en första redovisning av Sverige som visar hur konventionen implementeras här.
-
Manliga förövare av dödligt våld studerade
2017-09-29
Manliga förövare av dödligt våld mot kvinnor i nära relationer är oftare äldre, har oftare sysselsättning och har mer sällan haft tidigare kontakt med rättsväsendet än andra förövare av dödligt våld. Det är en bild som presenteras i en avhandling från Karolinska Institutet.
-
Svårt få hjälp för utsatta män
2017-07-13
Män som drabbas av sexuellt våld och våld i nära relationer påverkas starkt men har ofta svårt att få hjälp för sina problem. Det visar en genomgång som gjorts i Norge där bland annat Claes Ekenstam, svensk idéhistoriker och psykoterapeut, intervjuat utsatta män.
-
Vuxna ingriper sällan när barn upplever våld
2017-06-08
Släktingar och andra vuxna ingriper sällan när barn upplever våld i nära relationer. Hur de vuxna agerar beror mycket på hur barnen uppfattas. De som kan tala för sig får mest hjälp, det visar ny forskning från Linköpings universitet.
-
Ny forskning: Sexuella övergrepp på nätet kan skada mer
2017-05-05
Sexuella övergrepp på nätet mot unga ska likställas med sexuella övergrepp ”utanför” nätet. Och om det finns bilder kan övergreppet uppfattas som ännu värre än vid fysisk kontakt. Det säger Linda Jonsson, universitetslektor på Barnafrid vid Linköpings universitet.
-
Tecknade figurer lär barn om våldsutsatthet
2017-03-28
Brottsoffermyndigheten hjälper just nu landets förskolor att lära barn sätta gränser och att prata om känslor. Och det är bilder tecknade av illustratören Stina Wirsén som startar samtalen.
-
"Stora likheter mellan könsrelaterat våld och hatbrott"
2017-03-13
Borde inte offer för könsrelaterat våld även kunna ses som offer för hatbrott? Det är en fråga som upptagit Görel Granström, docent i rättsvetenskap vid juridiska institutionen på Umeå universitet. Sedan 2011 är hon även en av ledamöterna i NCK:s vetenskapliga råd.
-
Nytt verktyg hjälper kommuner nå ut till våldsutsatta
2017-02-10
Infogeneratorn är ett nytt, webbaserat verktyg som hjälper kommuner med information på olika språk till personer som utsatts för våld. Verktyget lanseras den 13 februari och är helt kostnadsfritt att använda.
-
Polisanmälan kan hjälpa våldsutsatta kvinnor att bryta upp
2017-01-19
Bemötandet från polisen kan vara avgörande när en kvinna gör sig fri från en våldsam man. Men i en ny avhandling från Malmö högskola berättar kvinnor att de inte alltid får gehör för sina upplevelser.
-
Stora skillnader i socialtjänstens stöd
2016-12-07
Kvinnor som utsatts för våld i en nära relation ska få stöd och hjälp oavsett var i landet de bor. Men stödet varierar stort och inte sällan saknar personalen inom socialtjänsten verktyg för att kunna hjälpa kvinnorna.
-
Barns relation till pappa i fokus för forskning
2016-09-16
”Min pappa blir ju ganska lätt jättearg. Han gör inte så mycket själv, fast han begär bara att vi ska göra massor med saker. Att vi typ diskar, medan han sitter och tittar på TV och så där.” Så beskriver ”Belinda” sin pappa som tidigare utövat våld mot Belindas mamma. Beskrivningen av pappan är en del av Anna L Jonheds forskning vid Örebro universitet.
-
SKL listar framgångsfaktorer i kvinnofridsarbetet
2016-06-03
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) visar i en ny rapport på framgångsfaktorer inom ramen för kvinnofridsarbetet. Att engagemanget inte bara är knutet till en person utan genomsyrar hela organisationen är en sådan. Ett särskilt gott exempel på det är Trollhättans kommun.
-
När våldet fortsätter efter separationen
2016-04-05
Våldsutsatta mödrar och barn fortsätter ofta att drabbas av våld efter en separation. Hur det kan ske har Linnéa Bruno, nybliven doktor i sociologi vid Uppsala universitet, studerat. Hon kommer bland annat fram till att det inte sällan är yrkesverksamma som omedvetet administrerar våldet.
-
Med blicken mot mannen i ny bok
2015-12-14
Män är misstänka förövare i en absolut majoritet av alla polisanmälda fall av misshandel och våldtäkt, och våldet drabbar inte bara kvinnor och barn, utan även andra män. Ändå är det svårt att prata om män som grupp som förövare. I den nya boken "Våldets kön – kulturella föreställningar, funktioner och konsekvenser" vill etnologerna Inger Lövkrona och Gabriella Nilsson sätta in det könsrelaterade våldet i en historisk och kulturell kontext.
-
Jämställdhetsministern besökte NCK
2015-10-27
Jämställdhetsminister Åsa Regnér besökte NCK den 21 oktober, bland annat för att delta i ett möte med nätverket Nationell myndighetssamverkan för kvinnofrid.
-
Kunskapsbanken – ett nav i arbetet mot våld
2015-09-04
I höst är det fem år sedan NCK:s kunskapsbank lanserades och webbresursen är en allt viktigare del i arbetet mot våld runt om i Sverige.
– Under de här åren har kunskapsbanken blivit det nav av information och kunskap om våld mot kvinnor som var ambitionen vid starten, säger Annika Engström, webbkoordinator. -
Örmon forskar om våldsutsatta kvinnors ohälsa
2015-01-26
Karin Örmon forskar om erfarenhet av våld ur ett livsförloppsperspektiv, upplevelser och erfarenheter hos kvinnor som söker allmänpsykiatrin och om våldsutsatta kvinnors psykiska ohälsa. Hösten 2014 doktorerade hon vid Malmö högskola.
– Jag återkommer hela tiden till bemötandet. Hur viktigt det är att vi frågar om våldsutsatthet, men också hur vi frågar, säger Karin Örmon. -
Kunskapsbanken besökte Halland
2014-10-10
Nationellt centrum för kvinnofrid satsar under hösten på att sprida information om kunskapsbanken i samarbete med länsstyrelserna. I oktober deltog därför representanter för NCK vid ett möte för Hallands referensgrupp för våld i nära relationer och andra intresserade.
-
Ny forskning om mäns våld mot kvinnor och barn
2013-05-10
Psykologen Karin Grip och rättssociologen Lotta Agevall Gross är två nya forskare i NCK:s kunskapsbank. Karin Grip forskar om barn som upplevt att deras mamma har utsatts för våld, och Lotta Agevall Gross forskar om hur utsatta kvinnor berättar om sina erfarenheter.
-
Så arbetar myndigheterna för kvinnofrid
2012-11-21
Kunskapsbanken publicerar löpande rapporter och nyheter från myndigheter kring frågor som rör våld. 16 av dessa nationella myndigheter samt länsstyrelserna har egna presentationssidor här på kunskapsbanken där deras publikationer återfinns. Här berättar två av dessa, Ungdomsstyrelsen och Länsstyrelsen i Värmland, vad de arbetar med just nu.
-
Fyra senaste forskarna i kunskapsbanken
2012-05-30
Kunskapsbanken fylls hela tiden på med nya forskare från svenska och nordiska lärosäten inom en rad vetenskapliga discipliner. Just nu finns 119 forskare inlagda med egna presentationssidor i NCK:s kunskapsbank. Fyra av de senast tillagda forskarna presenteras närmare i den här artikeln.
-
Lyckat samverkansprojekt gav ny länsövergripande lärobok
2012-02-10
Att ta fram en regional handbok om våld i nära relationer som vänder sig till berörda myndigheter och där samtliga har fått vara delaktiga i processen är ett stort projekt. Men i Halland har man lyckats. I maj släpptes Våld i nära relationer – en regional handbok av Länsstyrelsen i Halland, kommunerna och region Halland.