Niklas Långström

Niklas Långström, Niklas Långström

Titel: Docent och medicinskt sakkunnig

Lärosäte: Karolinska Institutet

E-post: niklas.langstrom@ki.se

Presentation

Niklas Långströms forskning fokuserar bland annat på förbättrad bedömning av personer i riskzon för att begå sex- och våldsbrott, samt effektiva förebyggande insatser mot sådan brottslighet.

Långström har som läkare och forskare inom barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri och ungdomsvård (SiS) mångårig vana av arbete med våldsutövande personer. Dessa erfarenheter behövs när han undersöker förklaringsvärdet hos individuella och samhällsrelaterade risk- och skyddsfaktorer för sex- och våldskriminalitet hos ungdomar och vuxna. I forskningen används bland annat stora befolkningsbaserade urval av tvillingar och så kallade syskonkontroller för att hantera störfaktorer (så kallade confounders). Dessa störfaktorer gör annars att man riskerar feltolka samband mellan möjliga riskfaktorer och våldsutövande som orsaksfaktorer.

Från 2007 till 2016 var Niklas Långström forskargruppchef och nationell vetenskaplig rådgivare i Kriminalvården. Han var 2010–2016 professor i psykiatrisk epidemiologi vid Karolinska Institutet (KI) och till och med juni 2018 professor i barn- och ungdomspsykiatri vid Uppsala universitet.

Niklas Långström är numera medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen. Han är fortsatt anknuten till KI och försöker tillsammans med medarbetare vid KI och Oxford University förbättra kunskaperna om fungerande förebyggande insatser mot sexualbrott och våldsbrott.

Publikationer i urval

Olsson T. M., Långström N., Skoog T., Andrée Löfholm C., Brolund A., Nykänen P., Ringborg A., Sundell K., Syversson A., & Leander L. (2021). Preventing recidivism: Systematic review and meta-analysis of non-institutional psychosocial interventions for juvenile offenders aged 12–17. Manuskript inskickat för publicering

Lardén M., Högström J., & Långström N. (2021). Effectiveness of an individual cognitive-behavioral intervention for serious, young male violent offenders: Randomized controlled study with 24-month follow-up. Manuskript inskickat för publicering

Beaudry G., Yu R., Långström N., & Fazel S. (2021). Mental disorders among adolescents in juvenile detention and correctional facilities: An updated systematic review and metaregression analysis. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 2021, 60, 46-60.

Abé C., Adebahr R., Liberg B., Mannfolk C., Lebedev A., Eriksson J, Långström N., & Rahm C. (2020). Brain structure and clinical profile point to neurodevelopmental factors in Pedophilic Disorder. Acta Psychiatrica Scandinavica 2020, Dec 23. 

Liu C., Långström N., Ekéus C., Frisell T., Cnattingius S., Hjern A. (2020). Paternal violent criminality and preterm birth: a Swedish national cohort study. BMC Pregnancy & Childbirth, 2020, 20, 307. 

Wittström F., Långström N., Landgren V., & Rahm C. (2020). Risk factors for sexual offending in self-referred men with Pedophilic Disorder: A case-control study. Frontiers in Psychology, 2020, Nov 26.

Wetterborg D., Dehlbom P., Långström N., Andersson G., Fruz-zetti A., & Enebrink P. (2020). Dialectical behavior therapy for men with borderline personality disorder and antisocial behavior: A pragmatic clinical trial. Journal of Personality Disorder, 2020, 34, 22-39.

Bengtson S., Lund J., Ibsen M., & Långström N. (2019). Long-term violent reoffending following forensic psychiatric treatment: Comparing forensic psychiatric examinees and general offender controls. Frontiers in Psychiatry, 2019, 16 Oct. 

Babchishin K. M., Seto M. C., Fazel S., & Långström N. (2019). Are there early risk markers for pedophilia? A nationwide case-control study of child sexual exploitation material offendersJournal of Sex Research, 2019, 56, 203-212.

Larden M., Norden E., Forsman M., & Långström N. (2018). Effectiveness of Aggression Replacement Training in reducing criminal recidivism among convicted adult offendersCriminal Behaviour & Mental Health, 2018, 28, 476-491. 

Ohlsson Gotby V., Lichtenstein P., Langstrom N., & Pettersson E. (2018). Childhood neurodevelopmental disorders and risk of coercive sexual victimization in childhood and adolescence – a population-based prospective twin studyJournal of Child Psychology & Psychiatry, 2018, 59, 957-965. 

Babchishin K. M., Seto M. C., Sariaslan A., Lichtenstein P., Fazel S., & Långström N. (2017). Parental and perinatal risk factors for sexual offending in men: A nationwide case-control study. Psychological Medicine, 2017, 47, 305-315. 

Chang Z., Lichtenstein P., Långström N., Larsson H. & Fazel S. (2016). Association between prescription of major psychotropic medications and violent reoffending after prison release. JAMA – Journal of the American Medical Association, 2016, 316, 1798-1807. 

Fazel S., Chang Z., Fanshawe T., Långström N., Lichtenstein P., Larsson H., & Mallett S. (2016). Prediction of violent reoffending on release from prison: derivation and external validation of a scalable tool. Lancet Psychiatry, 2016, 3, 535–543. 

Baur E., Forsman M., Santtila P., Johansson A., Sandnabba K., & Långström N. (2016). Paraphilic sexual interests and sexually coercive behavior: A population-based twin study. Archives of Sexual Behavior, 2016, 45, 1163-1172. 

Lysell H., Dahlin M., Långström N., Lichtenstein P., & Runeson B. (2016). Killing the mother of one’s child: Psychiatric risk factors among male perpetrators and offspring health consequences. Journal of Clinical Psychiatry, 2016, 77, 342-347. 

Haggård U., Freij I., Danielsson M., Wenander D., & Långström N. (2015). Effectiveness of the IDAP treatment program for male perpetrators of intimate partner violence: A controlled study of criminal recidivism. Journal of Interpersonal Violence, 2015, May 22. 

Törn P., Pettersson E., Lichtenstein P., Anckarsäter H., Lundström S., Gumpert C.H., Larsson H., Kollberg L., Långström N., & Halldner L. (2015). Childhood neurodevelopmental problems and adolescent bully victimization: Population-based, prospective twin study in Sweden. European Child & Adolescent Psychiatry, 2015, 24, 1049-1059. 

Långström N., Babchishin K., Fazel S., Lichtenstein P., & Frisell T. (2015). Sexual offending runs in families: A 37-year nationwide study. International Journal of Epidemiology, 2015, 44, 713-720.

Forsman M., Johansson A., Santtila P., Sandnabba K., & Långström N. (2015). Sexually coercive behavior following childhood maltreatment. Archives of Sexual Behavior, 2015, 44, 149-156.

Seto M. C., Hermann C. A., Kjellgren C., Priebe G., Svedin C. G., & Långström N. (2015). Viewing child pornography: Prevalence and correlates in a representative community sample of young men. Archives of Sexual Behavior, 2015, 44, 67-79. 

Sariaslan A., Larsson H., D’Onofrio B., Långström N., & Lichtenstein P. (2014). Childhood family income, adolescent violent criminality and substance misuse: A quasi-experimental total population study. British Journal of Psychiatry, 2014, 205, 286-90. 

Fazel S., Zetterqvist J., Larsson H., Långström N., Lichtenstein P. (2014). Antipsychotics, mood stabilisers, and risk of violent crime. Lancet, 2014, 384, 1206-1214. 

Lundholm L., Frisell T., Lichtenstein P., Långström N. (2014). Anabolic androgenic steroids and violent offending: Confounding by polysubstance abuse among 10,365 general population men. Addiction, 2015, 110, 100-8. 

Sariaslan A., Långström N., D’Onofrio B., Hallqvist J., Franck J., & Lichtenstein P. (2013). The impact of neighborhood deprivation on adolescent violent criminality and substance misuse: A longitudinal, quasi-experimental study of the total Swedish population. International Journal of Epidemiology, 2013, 42, 1057-66. 

Långström N., Enebrink, P., Laurén E.-M., Lindblom J., Werkö S., & Hanson R.K. (2013). Preventing sexual abusers of children from reoffending: Systematic review of medical and psychological interventions. BMJ, 2013, 347, f4630. 

Lysell H., Runeson B., Lichtenstein P., & Långström N. (2014). Risk factors for filicide and homicide: 36-year matched cohort study. Journal of Clinical Psychiatry, 2014, 75, 127-132. 

Lundström S., Forsman M., Serlachius E., Larsson H., Kerekes N., Anckarsäter H., Långström N., & Lichtenstein P. (2014). Childhood neurodevelopmental disorders and adult violent criminality – Prospective sibling control study. Journal of Autism and Developmental Disorders, 2014, 44, 2707:2716.

Forsman M., & Långström N. (2012). Child maltreatment and adult violent offending: population-based twin study addressing the 'cycle of violence' hypothesis. Psychological Medicine, 2012, 42, 1977-83.

Lichtenstein P., Halldner L., Zetterqvist J., Sjölander A., Serlachius E., Fazel S., Långström N. & Larsson H. (2012). Medication for Attention Deficit–Hyperactivity Disorder and criminality. New England Journal of Medicine (NEJM), 2012, 367, 2006-14. 

Långström N., Enebrink P., Laurén E.-M., Lindblom J., Rahmqvist M., Werkö S., & Hanson R. K. (2011). Medicinska och psykologiska metoder för att förebygga sexuella övergrepp mot barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU). 

Frisell T., Lichtenstein P., & Långström N. (2011). Violent crime runs in families: Total population study of 12.5 million individuals in Sweden. Psychological Medicine, 2011, 41, 97-105.

Kjellgren C., Priebe G., Svedin C. G. & Långström N. (2010). Sexually coercive behavior in male youth: Population survey of general and specific risk factors. Archives of Sexual Behavior, 2010, 39, 1161-1169.

Långström N. (2010). Sexualbrottsförövare: Psykiatriska aspekter och återfallsrisk. Lundberg, P. O. & Löfgren Mårtensson, L. (red.) Sexologi. Stockholm: Liber. 

Bäsén A., & Långström N. (2006). Pervers? Om sex utöver det vanliga. Stockholm: Dejavu.