”Skolan måste polisanmäla våldet”

– Tack vare utbildningen har jag insett hur mycket våld som förekommer bland eleverna. Våldet ska polisanmälas och inte bara hanteras internt. Det säger skolkurator Linda Haag Pannas som gått utbildningen om våld i ungas nära relationer som genomförts av fältsekreterarna i Mölndals stad. 

Socialtjänstens fältsekreterare i Mölndals stad har utbildat skol- och fritidspersonal om våld i ungas nära relationer. För att nå ut brett med utbildningen kontaktade man skolförvaltningen som gav klartecken. Tanken är nu att personalen ska skapa kompetensteam mot våld på skolorna och på fritidsgårdarna.

För att göra det enklare för personer som är utsatta för våld i en nära relation att ta kontakt med socialtjänsten under rådande coronapandemi har Kalmar kommun startat en digital tjänst på sin webbplats. Och i Piteå har anställda på apotek och bibliotek numera rutiner om vem på socialtjänsten som ska underrättas om en våldsutsatt person använder ett kodord för att få kontakt.

Härnösands kommun har fattat beslut om en nollvision mot våld i nära relation. Det betyder att kommunen nu satsar brett på att arbeta mot våld.  

I Surahammars kommun får alla personer som ansöker om stöd via socialtjänsten frågor om utsatthet för våld. De anställda använder Socialstyrelsens bedömningsverktyg FREDA-kortfrågor, enligt de riktlinjer som kommunen har fastställt. Om en klient är utsatt för våld får det betydelse för den fortsatta behovsbedömningen.

Personal på nio förskolor i Järfälla kommun utanför Stockholm utbildas nu om våld i nära relationer. Samtidigt får barnen lära sig sätta gränser och prata om känslor. Arbetet ingår i ett projekt som Länsstyrelsen Stockholm driver och som syftar till att uppmärksamma barn som utsätts för eller bevittnar våld samt till att fler orosanmälningar om barn ska göras till socialtjänsten.

Det kan vara svårt för kommuner att på egen hand utbilda alla medarbetare om våld i nära relationer. I Skåne län har man löst problemet genom att starta ett Kompetenscentrum mot våld i nära relationer. Efter fem års verksamhet har de samarbete med 19 olika kommuner.

Centrum mot våld i Östersund arbetar sedan ett år tillbaka med systematisk uppföljning. En framgångsfaktor för att införa verktyget har varit att ledningen på olika sätt visat att det är en prioriterad fråga.

Socialtjänstens insatser till kvinnor som utsätts för våld ska nu följas upp systematiskt i ett projekt. Det är Sveriges kommuner och landsting, SKL, som dragit igång projektet tillsammans med ett stort antal kommuner för att öka användningen av individbaserad systematisk uppföljning. Uppvidinge kommun är en av dem.

I Kungsbacka satsar kommunen stort på basutbildning om våld i nära relationer. Alla anställda på förvaltningen för individ- och familjeomsorg, cirka 800 personer, ska utbildas med stöd av webbkursen om våld som tagits fram av Nationellt centrum för kvinnofrid, Socialstyrelsen och länsstyrelserna. 

Medarbetare inom hemtjänsten på Gotland vet i dag hur de ska agera om de misstänker att en brukare är utsatt för våld. Anette Malmqvist är undersköterska och ställer ofta frågor om våld.

I Finspångs kommun har all personal i hemtjänsten utbildats om mäns våld mot kvinnor.

När två kartläggningar i Norrland visade på ett stort utbud av annonser på webben om sex mot ersättning bestämde sig socialtjänsten och polisen i Umeå för att satsa mot människohandel och prostitution. Satsningen har redan gett resultat.

Kvinnor i missbruk utsätts ofta för våld. På Iduns stödboende i Uppsala finns engagemang och strategi för att bryta mönstret.

– Om någon kommer för nära mig nu sätter jag upp en hand och säger stopp. Det har jag lärt mig på VIP, säger Jenny Lund Eriksson och håller upp en hand framför sig. Tillsammans med Sussi Johansson har hon gått Eskilstuna kommuns VIP-program för personer med intellektuella eller psykiska funktionsvariationer.

Trygghet och jämställdhet är prioriterade områden i Norrtälje kommun. Politikerna har därför beslutat att alla medarbetare inom kommunen ska ha grundläggande kunskap om våld i nära relation och i utbildningen används webbkurs om våld.

I Trollhättan utbildas alla kommunens trehundra chefer om våld i nära relationer. Nu ska varje anställd få frågor om våldsutsatthet under medarbetarbetarsamtalet med chefen. Genom att ställa frågan till alla hoppas man se till att utsatta lättare får hjälp. 

I arbetet för kvinnofrid har kvinnofridssamordnaren i en kommun ofta en nyckelroll. Men rollen kan se olika ut från kommun till kommun. I Södertälje verkar kvinnofridssamordnaren Kari Rooth för att arbetet mot våld ska vara närvarande i alla delar av samhällsplaneringen. 

Skyddade boenden är en mycket viktig del i stödet till personer som utsatts för våld. Därför är det också viktigt att boendena håller hög kvalitet. Nu finns en checklista som gör det enklare för kommunerna att följa upp skyddade boenden.

Barnen på Snäckbackens förskola i Sollentuna norr om Stockholm lär sig att prata om känslor och utsatthet. I drygt ett år har pedagogerna arbetat med Brottsoffermyndighetens material ”Liten och trygg”.

Tvångsäktenskap kan vara svåra ärenden för socialtjänsten att utreda. I Norrköpings kommun samarbetar skola, socialtjänst och polis för att fånga upp barn och unga som riskerar att utsättas för hedersrelaterat våld och förtryck.   

När en ny klient kommer till socialtjänsten i Skärholmen, som är en stadsdel i Stockholms stad, får denne nästan alltid ett papper med frågor om våld att fylla i. Det har Anna Tsekas, biträdande enhetschef för relationsvåldsteamet, jobbat för under lång tid.

Ett sätt att förebygga våld är att stoppa det lindrigare våldet innan det hinner leda till grövre våld. I Borås satsar man extra resurser i ett projekt för att ge barn, unga och vuxna verktyg för att ingripa när någon utsätts. 

Våldsutsatta kvinnor har rätt att få ett professionellt bemötande. För det behövs kunskap. Just nu pågår många utbildningssatsningar över hela landet med webbkursen om våld som grund.  

I Skellefteå fick medarbetarna i kommunen och landstinget svara på en enkät om våld. Nu är kartläggningen ett viktigt verktyg för socialtjänstens insatser för dem som utsätts.

Omkring två hundra män som utövat våld eller utsatts för våld i nära relationer kommer varje år till behandling på Kriscentrum mellersta Skånes mottagning i Lund. Målet är att förövarna ska bryta sitt beteende och ta ansvar för våldet.   

Länsstyrelsen i Västmanland är bland de första i landet som arbetar strategiskt för att djurskyddshandläggare ska kunna bidra till att även våldsutsatta barn och vuxna upptäcks. Numera orosanmäler de ärenden till socialtjänsten, som får värdefulla underlag till sina utredningar.

För barnens bästa är det nödvändigt att vi vuxna kan ha en dialog om kulturella likheter och olikheter utan att fastna i rädsla eller fördomar. Det är en av tankarna bakom ”Bygga broar”; ett hyllat arbetssätt för att främja integration och förebygga hedersrelaterat våld och förtryck. 

En deltagare skaffade eget bankkort. En annan bytte god man, och flera tog sig ur dåliga relationer. Det var några av resultaten efter att personer med funktionsnedsättning i Eskilstuna kommun deltagit i det så kallade VIP-programmet. Målsättningen är att minska utsattheten för våld genom stärkt självkänsla.

Hotande tvångsäktenskap kan kräva snabba ingripanden av socialtjänsten. Men det riktigt svåra kommer efteråt för de flickor som tvingas bryta med sina familjer. Det menar socialsekreterare Petra Persson i Norrköpings kommun.

Hos Alternativ till våld i Jönköping erbjuds våldsutövare internetbehandling. Här behandlas ilska och aggressioner på ett sätt som liknar det som används vid fobier och panikångest. Metoden som kallas Ivin har utvecklats tillsammans med Linköpings universitet.

Äldre kvinnor och män är en grupp som lätt kan falla utanför kommunernas ordinarie arbete mot våld. Region Gotland har under flera år satsat på att förbättra stödet till gruppen. Under åren 2010 till 2013 genomfördes ett projekt där 2 000 anställda utbildades om våld i nära relationer och en intern stödstruktur utvecklades. Nu har projektet införlivats i den ordinarie verksamheten.

Skyddet av den utsatta måste alltid komma i första hand. Det är budskapet från Marie Persson på Familjefridsteamet på socialtjänsten i Hässleholm. För att systematisera arbetet har teamet tagit fram en egen checklista för säkerhetsplanering och även utökat riskbedömningen. 

Faluns kommun har omorganiserat hela barn- och familjesektionen vid socialtjänsten för att bland annat stärka barnperspektivet i arbetet med barnavårdsärenden. En ny enhet har byggts upp där socialsekreterare och familjebehandlare parvis arbetar med så kallade säkerhetsplaneringar när oron för ett barn är så stort att en placering utanför familjen diskuteras. 

I Ronneby kommun bestämde fullmäktige för fem år sedan att arbetet mot våld i nära relationer var av största vikt. Då inleddes ett projekt kallat Sesam där de anställda skulle arbeta på heltid med våldsfrågor. Några år senare permanentades verksamheten, en verksamhet som har gjort att Ronneby kommun i år rankades som etta i Unizons kvinnofridsbarometer över Sveriges samtliga kommuner.

När handläggarna inom socialtjänsten på Södermalm i Stockholm utreder behovet av skydd och stöd hos våldsutsatta vuxna använder de en strukturerad utredningsmall och flera olika bedömningsinstrument.
– Med hjälp av dessa blir handläggarna bättre på att bedöma målgruppens behov, säger Ulrika Sandberg, projektledare på Södermalms stadsdelsförvaltning.

Kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning är en grupp som ofta glöms bort i arbetet med våld i nära relationer. Det säger Anna Fridell, utvecklingsledare på vuxenförvaltningen i Eskilstuna kommun. I kommunens kommande handlingsplan för arbetet mot våld mot kvinnor lyfts gruppen särskilt fram.

Den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen drivs av Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, på uppdrag av regeringen. Stödtelefonen erbjuder råd och stöd dygnet runt till våldsutsatta kvinnor och deras närstående. Även du som arbetar inom socialtjänsten är välkommen att kontakta Kvinnofridslinjen för rådgivning.