Våldsutsatthet påverkar försörjningsstödet

2020-04-17

I Surahammars kommun får alla personer som ansöker om stöd via socialtjänsten frågor om utsatthet för våld. De anställda använder Socialstyrelsens bedömningsverktyg FREDA-kortfrågor, enligt de riktlinjer som kommunen har fastställt. Om en klient är utsatt för våld får det betydelse för den fortsatta behovsbedömningen.

Amanda Gryningsflod är kvinnofridssamordnare på Surahammars kommun

Det finns en större gata som går genom Surahammar och längs med den ligger pizzerian, vårdcentralen, apoteket, biblioteket, och socialtjänstens kontor. Byggnaden är låg och byggd i tegel. Receptionisten arbetar bakom en stor, frostad glasruta och när man ringer på skjuts glaset åt sidan.

År 2008 beslutade socialnämnden i Surahammar om riktlinjer som säger att alla kommuninvånare som kommer till Individ- och familjeomsorgsenheten ska få frågor om utsatthet för våld. Det gäller även för dem som vänder sig till enheterna för försörjning, barn- och ungdom, socialpsykologi samt vuxenenheten.  Amanda Gryningsflod är kvinnofridssamordnare i Surahammars kommun

– Vi vet att våldsutsatta inte bara kommer till vuxenenheten utan även till de andra enheterna, därför ska frågorna ställas till alla. Det blir också ett mer jämlikt förfarande när frågorna ställs på rutin till samtliga, säger Amanda Gryningsflod som är kvinnofridssamordnare.

Under 2019 svarade 23 personer ja på frågan om de är eller har varit utsatta för våld. Nio av dem sa ja till ett fortsatt stöd.

Frågor ställs igen efter sex månader

Men det är inte alltid att frågor om våld ställs vid det första inledande mötet. Om en person som ansöker om stöd har sällskap av någon, väntar handläggaren med att gå igenom formuläret FREDA-kortfrågor till en annan gång.

Freda-kortfrågor är ett standardiserat frågeformulär om utsatthet för våld– Frågorna måste ställas i enrum och inom tre månader från första besöket. Vi har också som rutin att ställa frågorna igen efter sex månader eftersom vi vet att det inte alltid är så lätt att svara på dem. Det viktigaste är att våldet upptäcks, säger Amanda Gryningsflod.

Anna Strömberg är handläggare på ekonomienheten med funktionen mottagning och tar emot alla nybesök. Hon är en av dem som först möter den som ansöker om stöd för att göra en inledande bedömning av behovet gällande försörjningsstöd.

Hon har arbetat med bedömningsverktyget FREDA-kortfrågor under en längre tid.

– Jag tar oftast upp frågorna om utsatthet för våld sist av allt. Vi brukar också oftast gå igenom dem tillsammans. Men det händer att jag inte ställer frågorna, det beror på den kontakt som jag har fått med personen som ansöker om stöd. Mötet behöver upplevas som tryggt, säger Anna Strömberg.

– Jag gör alltid en journalanteckning om huruvida jag har ställt frågorna i FREDA-kortfrågor. Nästa ekonomihandläggare kan då ta del av den informationen i klientens journal. Ibland kan det vara bättre att den som ansöker om stöd först får etablera en trygg kontakt med en handläggare och svara på frågorna senare, säger Anna Strömberg. 

Våldsutsatthet påverkar stödet

Om den stödsökande är utsatt för våld får det konsekvenser både för den fortsatta ekonomiska behovsbedömningen och för bedömningen av annan hjälp och stöd, enligt riktlinjerna i kommunen.

– Det påverkar absolut hur vi bedömer behovet av försörjningsstöd. Den som är våldsutsatt och som måste lämna hemmet har oftast inte tid att få med sig sitt vardagliga ”basmaterial” som kläder, hygienprodukter eller mediciner. Då måste vi vara flexibla i vår bedömning av försörjningsstöd, säger Anna Strömberg.

Om den som är utsatt för våld har djur kan även det påverka bedömningen. Det är viktigt att tänka utanför de invanda ramarna, säger Anna Strömberg.

– Det finns de som säger att eftersom djur inte anges i socialtjänstlagen så ska inte heller behovsbedömningen ta hänsyn till dem. Men vi vet att kvinnor kan ha svårt att bryta upp från en man som utövar våld om det finns något husdjur kvar som riskerar att bli utsatt. Vi vet också att om djuret lämnas kvar finns det en större risk att kvinnan går tillbaka till mannen.

För att klienten ska få hjälp och stöd med utsattheten för våld kopplas en handläggare från vuxenenheten in.

– Jag som samordnare för våld i kommunen kan också bli inkopplad i ärendet, säger Amanda Gryningsflod.  

Arbetar för ökad samverkan

Amanda Gryningsflod arbetar just nu med att revidera kommunens riktlinjer och ekonomin för den som är utsatt för våld är något som lyfts fram tydligare.

– För kommunen är det viktigt att klargöra att om man är våldsutsatt så ska man ha rätt till ett högre bidrag, säger hon.

För att ytterligare stärka arbetet för att upptäcka dem som är utsatta för våld i kommunen gör socialtjänsten under våren en satsning på ökad samverkan med andra myndigheter, vården och skolan. Amanda Gryningsflod vill genom förändrade mötestider få fler att delta i det lokala nätverket för kvinnofridsfrågor.

Utbildas med webbkursen om våld

För att alla medarbetare på Individ- och familjeenheten ska ha samma grundläggande kunskap om våld ska nu samtliga utbildas med webbkursen om våld som NCK har utvecklat i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

– Vi är 32 anställda och vi har två månader på oss att gå kursen, säger Amanda Gryningsflod.

Freda-kortfrågor är ett standardiserat frågeformulär om våldsutsatthet.

FREDA bedömningsmetoder

FREDA bedömningsmetoder togs fram av Socialstyrelsen 2014. FREDA består av en manual och tre bedömningsmetoder. De används i exempelvis socialtjänstens arbete för att identifiera våld och bedöma behovet av stöd och skydd i samband med våldsutsatthet. De tre bedömningsmetoderna är FREDA kortfrågor, FREDA beskrivningar och FREDA farlighetsbedömning.

Kortfrågorna är fem stycken som samtliga handlar om våldsutsatthet, exempelvis ”Har du blivit utsatt för någon form av sexuellt våld?”.

Beskrivningen består av ett antal påståenden som klienten ska ta ställning till för att socialtjänsten ska få en uppfattning om läget.

Farlighetsbedömningen innehåller ett frågeformulär med ett poängsystem. Resultatet utgör en del i bedömningen av hur farlig situationen är för klienten. 

Det finns även andra bedömningsmetoder förutom FREDA.

Socialstyrelsens sida om FREDA bedömningsmetoder.

Läs mer

I NCK:s kunskapsbank finns en intervju med forskaren Marie Eriksson som har undersökt ekonomiskt våld.

Alla lärande exempel