webbstöd för vården

Ett kompetensstöd för hälso- och sjukvårdens och tandvårdens arbete mot våld i nära relationer samt stöd till våldsutsatta kvinnor och barn.

Att bli kallad att vittna

Personal i vården blir ibland kallade att vittna i domstol. Att vittna är en skyldighet, även för den som arbetar i vården och har sekretess, och det finns tydliga regler för när och om sekretessen får brytas.

– Patienter som har blivit utsatta för våld och omhändertas av vården är både patient och brottsoffer. Här möts det medicinska och det rättsliga, säger Åsa Witkowski, chef för patientverksamheten på NCK. 

Intervju med Åsa Witkowski på NCK om att som vårdpersonal bli kallad att vittna
Intervju med kammaråklagare Liselott Herschend 
Mer fakta om att bli kallad att vittna

Översatta frågor om våld når fler kvinnor inom barnhälsovården

LÄRANDE EXEMPEL. Barnhälsovården, BHV, i Region Örebro län och Region Värmland ställer frågor om utsatthet för våld på rutin till alla mammor. Regionerna har arbetat strategiskt för att även nå fler kvinnor med annan etnisk bakgrund än svensk.

– Utifrån ett barnperspektiv är det viktigt att ställa frågor om våld, säger Maria Lind, vårdutvecklare för barnhälsovården vid Region Örebro län som tillsammans med Cristina Gillå, vårdutvecklare för barnhälsovården vid Region Värmland initierade arbetet för att införa rutinfrågor.
Lärande exempel om regionernas arbete med att ställa frågor om våld till kvinnor som kommer till barnhälsovården.

Posttraumatiskt stressyndrom

Av de patienter som får diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD, är det en stor andel som har varit utsatta för våld i nära relation. 

Ylva Ginsberg, medicinskt sakkunnig i psykiatri vid Socialstyrelsen, svarar på frågor om diagnosen och Cecilia Fredlund, ST-läkare vid psykiatriska kliniken i Linköping samt forskare vid Linköpings universitet, berättar om sina kliniska erfarenheter. 

Intervju med Ylva Ginsberg vid Socialstyrelsen
Intervju med Cecilia Fredlund vid Linköpings universitet

Kartläggning av vårdens insatser

omslaget till skr:s kartläggning. Omslaget är en illustration med en gravid kvinna som sitter mitt emot en kvinnlig vårdpersonal.

Sveriges kommuner och regioner, SKR, har kartlagt samtliga regioners vård och stöd till patienter som utsatts för mäns våld mot kvinnor, våld i nära relation och hedersrelaterat våld. 

SKR konstaterar i rapporten "Hälso- och sjukvård för våldsutsatta. Så kan arbetet utvecklas" att kartläggningen tyder på att de flesta våldsutsatta inte söker akut vård på grund av kroppskador. Däremot söker patienterna för andra mer icke-akuta besvär som sömnsvårigheter, nedstämdhet eller smärtor i mage, rygg eller huvud. SKR har identifierat sex faktorer som innebär utmaningar för vården, däribland att det kan vara svårt att prioritera samtal om våld. 
SKR:s webbsida om kartläggningen av hälso- och sjukvårdens insatser för våldsutsatta

Filmer om att ställa frågor om våld

För att ge medarbetare inom hälso- och sjukvården och tandvården stöd i arbetet med att ställa frågor om våldsutsatthet har NCK tagit fram tolv utbildningsfilmer. 
Filmerna ger konkreta exempel på hur frågor om våld kan ställas i olika vårdsituationer, bland annat i akutvården, psykiatrin, mödrahälsovården, hos allmänläkaren och inom tandvården. Filmerna är textade på svenska och engelska samt finns i syntolkade versioner.
Tolv utbildningsfilmer för vården om att ställa frågor om våld
Syntolkade versioner av utbildningsfilmerna om att ställa frågor om våld

Informationsfilm om Kvinnofridslinjen

NCK har tagit fram en informationsfilm om den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen. För att fler ska få kännedom om stödtelefonen är filmen översatt till en rad olika språk, såsom engelska, arabiska, farsi, spanska, somaliska och thailändska. Den är anpassad för sociala medier och går enkelt att ladda hem. Den har även anpassats till väntrums-tv i en mycket kort version (10 sekunder). 

Hjälp till att sprida numret till Kvinnofridslinjen 020-50 50 50!
Nedladdningsbar informationsfilm om Kvinnofridslinjen

Kvinnofridslinjen presenteras i en kort film som kan beställas från Nationellt centrum för kvinnofrid

Kontaktuppgifter till webbstödet

Har du frågor, behöver mer information eller vill tipsa om ett lärande exempel som skulle kunna bli ett nytt reportage på webbstöd för vården? Hör av dig till: 

Åsa Witkowski, ansvarig för NCK:s patientverksamhet
e-post: asa.witkowski@nck.uu.se
telefon: 018-611 28 01

Vill du sprida information om webbstöd för vården? Beställ gärna flyers för att dela ut till personalen genom att skicka ett mejl till info@nck.uu.se.

NCK har även utvecklat ett webbstöd för kommuner i samverkan med Länsstyrelserna.

Senast uppdaterad: 2021-05-11