Hot- och riskbedömningar av våldsutsatta patienter

Hälso- och sjukvården har ingen skyldighet att göra en bedömning av hotbilden mot en patient eller av riskerna för ytterligare våld. Men det kan vara viktigt att känna till vilka instrument som socialtjänst och polis använder. Det finns relativt enkla verktyg i form av frågeformulär. 

Om en kvinna lever i ett förhållande där hon är utsatt för våld är det viktigt att få en uppfattning om hur hotbilden ser ut för att avgöra vilka former av skydd och stöd som behövs, både på kort och på lång sikt. 

Därför är det bra att ställa frågor till kvinnan om hotbild och riskerna för ytterligare våld. Undersök om patienten känner sig trygg med att gå hem och om socialtjänsten har fått information om det finns barn i hemmet. Undersök även om det finns risk för att våldet trappas upp och om det föreligger livshotande fara.

Vid en hot- och riskbedömning identifieras riskfaktorerna så att det blir möjligt att genomföra en säkerhetsplanering för den utsatta kvinnan och eventuella barn. De frågor som ställs av polis och socialtjänst brukar handla om hur rädd kvinnan är, om det har förekommit hot och våld, hur allvarligt det är och hur sårbar kvinnan är. Men även fakta om gärningspersonens psykosociala situation, som eventuella missbruksproblem och tidigare brottslighet, bör ingå i möjligaste mån.

Hot- och riskbedömningar kan vara ett första steg för att avgöra allvarlighetsgraden innan man hänvisar vidare till en annan instans. De instrument för hot- och riskbedömningar som används är bland annat SARA, PATRIARK (för hedersrelaterat våld och förtryck) samt FREDA (i första hand inom socialtjänsten).

Klinisk checklista används i vården

Kortversionen av SARA, SARA-SV (Spousal Assault Risk Assessment) som är en klinisk checklista för bedömning av framtida partnervåld används bland annat vid NCK:s kvinnofridsmottagning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Instrumentet innehåller tre delar: riskfaktorer hos gärningsmannen, gärningsmannens psykosociala situation och sårbarheten hos offret. Personalen går igenom resultatet tillsammans med kvinnan och det är avgörande för vidare handläggning om vilka alternativ som diskuteras.

Våldsutsatta som söker vård ska alltid få information om vilket stöd och vilken hjälp som finns att få av hälso- och sjukvården, socialtjänsten och frivilligorganisationerna. Om den våldsutsatta kvinnan inte polisanmält bör en polisanmälan diskuteras. Kvinnan bestämmer dock själv om hon vill göra en polisanmälan eller inte. Hälso- och sjukvården har begränsade möjligheter att bryta sekretessen för att göra en polisanmälan om kvinnan inte samtycker.

Webbstödets sida om sekretess och hur den skyddar patienten

Socialstyrelsens publikation "Manual för FREDA. Standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer" (pdf, 2014)

P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage "Checklista för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV)" (pdf, 2005/reviderad 2010) 

P. R. Kropp, H. Belfrage & S. D. Hart "Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv (PATRIARK)" (pdf, 2013) 

Senast uppdaterad: 2022-04-06