Könsstympning

Könsstympning fördöms internationellt och FN ser det som en allvarlig kränkning och ett grovt brott mot flickors och kvinnors mänskliga rättigheter. Ingreppet, som innebär att större eller mindre delar av de yttre könsorganen tas bort eller tillfogas skada, är en tusenårig tradition som finns i flera länder i Afrika (till exempel Somalia, Eritrea, Etiopien, Egypten och Gambia), och i några länder i Mellanöstern och Asien.

De flesta könsstympas som barn men åldern då ingreppet utförs, typen av ingrepp och omfattningen varierar. Socialstyrelsen uppskattar att cirka 38 000 flickor och kvinnor som bor i Sverige kan ha blivit utsatta för någon form av könsstympning innan de kom hit. 

Det är viktigt att påpeka att alla former av kvinnlig könsstympning är förbjudna i Sverige. Om man är bosatt här är det även olagligt att utföra ingreppet utomlands. Vid misstanke om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa är vårdpersonalen skyldig att göra en anmälan till socialtjänsten. Det kan till exempel handla om att en flicka under 18 år riskerar att bli eller har blivit utsatt för könsstympning efter att hon fått anknytning till Sverige. I de här fallen finns det även en möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att bryta sekretessen och göra en anmälan till polisen.

Fysiska besvär

Många, men inte alla, kvinnor som könsstympas får problem efter ingreppet. Fysiska besvär som kan förekomma är bland annat urinvägsinfektioner, vaginala infektioner och obstetriska komplikationer. Smärta vid samlag och menstruationsbesvär förekommer också. Vid mötet med kvinnor som har besvär och kommer från delar av världen där könsstympning praktiseras är det viktigt att hälso- och sjukvården ställer adekvata frågor och utreder hur det förhåller sig.


Tänk på att...

  • Ordet könsstympad bör användas med viss försiktighet i mötet med patienten. I direkta samtal med patienter kan det vara bättre att tala om omskärelse.
  • En del kvinnor upplever obehag vid en gynekologisk undersökning. Vid en undersökning av en kvinna som är könsstympad är det extra viktigt att visa varsamhet, särskilt vid spekulumundersökning och palpation. Om slidmynningen är täckt med hud och bara har en liten öppning kan det vara bättre att avvakta med en fullständig undersökning tills patienten fått hjälp med en öppningsoperation.

Mer kunskap

På webbplatsen kunskapsguiden.se som drivs av flera olika myndigheter finns ett kompetenshöjande material om könsstympning/omskärelse av flickor och kvinnor. Där ingår bland annat en webbutbildning med fokus på bemötande, ett handledningsmaterial och ett kunskapsstöd till hälso- och sjukvården om vård, behandling och förebyggande arbete.
Läs mer och ta del av materialet

Ett avsnitt av Socialstyrelsens podd "På djupet" handlar om kvinnlig könsstympning. Lyssna på podden

Läs mer i NCK:s rapport: Kvinnlig omskärelse/könsstympning i Sverige – en kunskaps- och forskningsöversikt
Rapporten kan även beställas från beställningssidan



Informationsfilm: Könsstympning av flickor och kvinnor

Det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland har tagit fram en film om könsstympning. Filmen berättar om yrkesverksammas roll och lagstiftningen. Kompetensteamet har även material särskilt för personal inom hälso- och sjukvård. Läs mer här.


Webbaserat språkstöd: Infogeneratorn

Behöver du material om könsstympning på olika språk? Information som går att skriva ut för att ge till en kvinna eller flicka som blivit omskuren finns på Länsstyrelsernas Infogenerator 

"Det finns en positiv kraft"

Porträtt Birgitta Essén

Läs vad Birgitta Essén, läkare och professor, tycker att personalen bör tänka på i mötet med flickor och kvinnor som har blivit utsatta för könsstympning eller där det finns en sådan misstanke.
– Man måste vara väldigt noga i de individuella mötena och inte tillskriva gruppen fler problem än de själva upplever att de har, säger hon. 
Läs hela intervjun