Sexuellt våld och omhändertagande efter övergrepp

Sexuella övergrepp hör till de allvarligaste kränkningarna en människa kan utsättas för. Vem som helst kan bli utsatt, unga som gamla, kvinnor som män, heterosexuella som homosexuella.

Hälso- och sjukvården spelar en central roll i omhändertagandet av människor som utsatts för sexuella övergrepp. Sexualbrottsoffren kan söka hjälp var som helst inom vårdkedjan – både vid specialiserade kliniker får våldtäktsoffer och vid vårdcentraler. Alla som kan komma i kontakt med dem måste därför ha beredskap för att möta patientens medicinska, emotionella och rättsliga behov. Inte bara gynekologer utan alla läkare behöver kunna genomföra en fullständig undersökning med spårsäkring.

Inte bara medicinska prover

Provtagningen efter ett sexuellt övergrepp innefattar medicinska prover för att upptäcka sexuellt överförbara infektioner och graviditet men också rättsmedicinska prover för att säkra spår och dokumentera drogpåverkan. Undersökningar görs både för att upptäcka eventuella skador för behandling, och för att med ord och bild dokumentera skadorna ur bevissynpunkt. Hälso- och sjukvården fungerar i de här fallen även som en första länk till rättsväsendet.

För att sexualbrottsoffer ska få ett värdigt, kompetent och korrekt omhändertagande måste varje aktör agera professionellt. Detta innebär att hälso- och sjukvårdspersonal bör känna till sin roll och sitt ansvar, men även ha kunskap om vad polis, åklagare och domstol har för uppgifter och vilka förväntningar de har på vården.


Tänk på att...

  • En person som utsatts för ett sexuellt övergrepp kan reagera på många olika sätt. Den akuta krisreaktionen innefattar ofta ångest och rädsla, känslor av skuld och skam, otrygghet och maktlöshet, sömnproblem, hjärtklappning, illamående och frysningar.
  • Under själva övergreppet är det vanligt att offret blir paralyserat och därför inte gör något motstånd.
  • Skadorna efter övergreppet är sällan omfattande fysiskt och hos de allra flesta påvisas inga säkra genitala skador. Ungefär hälften av offren uppvisar kroppsskador. Vanligast är blåmärken och skrapsår på överarmarna, insidan av låren och skinkorna.
  • Ett stort antal studier visar att det är vanligt att sexuella övergrepp även inverkar negativt på offrets fysiska hälsa på lång sikt bland annat som en följd av posttraumatiskt stressyndrom.

Utbildningsmaterial: Omhändertagande efter sexuella övergrepp

NCK har tagit fram ett utbildningsmaterial som beskriver omhändertagandet efter sexuella övergrepp. Här hittar du ett bildspel som visar dukning inför en spårsäkring och undersökning, samt information om vad du bör tänka på under och efter undersökningen. En särskild spårsäkringssats med allt material som krävs (tops, provrör, tejpfolier med mera) samt tydliga instruktioner i form av en guide finns att tillgå för den personal som ska utföra undersökningen.

Du hittar materialet på temasidorna: Omhändertagande efter sexuella övergrepp


Mer kunskap: Handlingsprogram

NCK har på uppdrag av Justitiedepartementet tagit fram "Handbok – nationellt handlingsprogram för hälso- och sjukvårdens omhändertagande av offer för sexuella övergrepp". I handboken är även "Guide för omhändertagande efter sexuella övergrepp" inkluderad.
Läs publikationen

Omslag publikationer om sexuellt våld


Stöd i arbetet: Unga

I mötet med unga patienter kan de två serienovellerna som beskriver ett sexuellt övergrepp, ”Första helgen i juni” och ”Världens sämsta sommar” komma till användning.
Läs Första helgen i juni
Läs Världens sämsta sommar

Novellerna kan även beställas från beställningssidan


Mer kunskap

Läs kunskapsbankens ämnesguide: Medicinska och psykosociala konsekvenser av sexuellt våld

"Viktigt hålla patienten informerad"

Porträtt Mariella Öberg och Ricky Ansell

Läs vad experterna tycker att hälso- och sjukvårdspersonal ska tänka på när en undersökning med spårsäkring ska utföras.
Läs en intervju med Mariella Öberg, gynekolog
Läs en intervju med Ricky Ansell, verksamhetsexpert vid Nationellt forensiskt centrum