"Funktionsnedsättningen kan utnyttjas av en förövare"

Porträtt Anna BerglundAnna Berglund, med dr och leg läkare vid Nationellt centrum för kvinnofrid.

Vad är det viktigaste att tänka på i mötet med en kvinna med funktionsnedsättning som har varit utsatt för våld?
– Personer med funktionsnedsättning har ofta en anhörig eller en vårdare med sig när de besöker hälso- och sjukvården. Det är viktigt att hela tiden ha en medvetenhet om att den som följer med faktiskt kan vara en förövare och se till att skaffa sig tid i enskildhet med patienten. Oftast uppfattas partnern till en kvinna med funktionsnedsättning självklart som en god och ansvarstagande person. Det behöver inte vara så.

– Om det handlar om en intellektuell eller kognitiv funktionsnedsättning kan det också vara problem med kommunikationen. För dem som är beroende av någon för att tala eller är van att alltid ha en ledsagare med sig kan det innebära särskilda svårigheter. Det finns olika hjälpmedel i form av bland annat piktogram som man kan använda sig av men det kan också vara möjligt att kontakta andra i personens nätverk.

Vad bör man vara särskilt uppmärksam på?
– Det är viktigt att se att alla är individer och har individuella förutsättningar. Personer med en och samma funktionsnedsättning kan vara mycket olika. Det finns föreställningar som vi behöver utmana om att de här patienterna skulle vara på ett speciellt sätt. Det kan till exempel handla om att kvinnor med intellektuell och kognitiv funktionsnedsättning inte skulle ha varaktiga relationer på samma sätt som andra.

Hur skiljer sig våld mot personer med funktionsnedsättning från det våld som förekommer mot kvinnor i gemen?
– Precis som när det gäller andra kvinnor rör det sig ofta om våld av en partner, det är ingen skillnad. Däremot kan det finnas skillnader som det krävs särskild kunskap av personalen för att kunna se. Om man har en funktionsnedsättning så kan den utnyttjas av förövaren. Det kan till exempel handla om att ställa till det för en person med synnedsättning så att hon inte hittar eller begära tjänster i gengäld för assistans och omvårdnad. Vårdpersonalen måste vara medveten om att behovet av assistans ofta leder till att många personer kan vara inblandade i patientens vardag och då finns det fler möjligheter till utnyttjande och våld.

Hur kan hälso- och sjukvården hjälpa och ge stöd?
– Framför allt gäller det att vara öppen och ha förmåga att sätta sig in i personens situation. Då blir det också lättare att ställa bättre följdfrågor och ge tydliga exempel när man ställer frågor om våld så att patienten kan känna igen sin egen situation.