Bred samverkan för våldsutsatta i Region Jämtland Härjedalen

2022-03-14

Region Jämtland Härjedalen har en betydelsefull roll i samverkansprojektet ”Operation Norrsken”. I en så kallad samrådsgrupp samlas företrädare från region, kommun och polis för att ge våldsutsatta vuxna ett effektivare stöd. Nu satsar projektet på att nå fler medarbetare inom vården.

Operation Norrsken kopplar samman flera resurser i samhället – från vård, socialtjänst och rättsväsende – för att skapa snabbare och bättre insatser för personer som är utsatta för våld i Jämtlands län.

Regelbundna möten för att optimera insatser för utsatta

Sedan början av 2021 har samrådsgruppen haft regelbundna möten en gång i veckan för att samplanera insatser i ärenden som rör våld i nära relation. Ett år senare, i mars 2022, har gruppen ventilerat 55 ärenden med antingen samtycke från dem som är våldsutsatta eller avidentifierade. Ärendena har inkommit från yrkesverksamma som är med i projektet. Samrådsgruppen har också en rådgivande funktion för medarbetare i länen.

Gruppen består av sex personer: tre från polisen, två från socialtjänsten, en från regionen samt samordnaren Ann-Christin Widenstjerna från Östersunds kommun.  

Inget ärende från vårdpersonal ännu

Men något ärende från vårdpersonal har ännu inte kommit, berättar Carina Frykman som är Carina Frykman som har ljust halvlångt hår och är klädd i en rosablommig kavaj.regionens representant och samordnare för våld i nära relation vid folkhälsoenheten i Region Jämtland Härjedalen.  

– Vi har fortfarande svårt att hitta de patienter som är utsatta för våld. Det finns rutiner för hälso- och sjukvården och tandvården för att ställa frågor om våld men de följs inte alltid och täcker inte heller alla verksamheter. När vi inte upptäcker patienterna kommer det heller inga ärenden till samrådsgruppen, säger Carina Frykman.

Betonar betydelsen av att ställa frågor om våld inom vården

I regionen ska frågor om våld ställas på rutin till alla patienter inom mödrahälsovården, psykiatrin, BUP, tandvården samt område Kvinna som består av BB, förlossning,ett inplastat informationsblad om att ställa frågor om våld. gynmottagning, gynavdelning och specialistmödravården. Frågorna ställs även vid långtidssjukskrivningar där sjukskrivningen är längre än två veckor. Det är fler verksamheter än de som Socialstyrelsen anger i sina föreskrifter om att ställa frågor rutinmässigt.

En viktig arbetsuppgift för Carina Frykman är att utbilda vårdpersonal om utsatthet för våld.

– Jag brukar säga att om ni visste hur sjuk man blir av utsatthet för våld då skulle ni fråga alla patienter. Om vi inte ställer frågor får vi inte heller veta om patienterna är utsatta. De berättar inte självmant, säger hon.

Information om projektet sprids nu till vårdpersonal

Carina Frykman ägnar mycket tid i projektet åt att sprida information om samrådsgruppen till personalen. Vid utbildningarna och i andra möten med vårdpersonal informerar hon alltid om Operation Norrsken.

– Jag berättar att samrådsgruppen finns och att man kan ringa till oss för att få stöd och råd om hur man kan hjälpa patienter vidare. Jag kan också slussa patienter till rätt mottagning inom vården eller på andra sätt lösa de särskilda behov som våldsutsatta har. Det kan till exempel handla om att ordna med vaccinering för personer med skyddad identitet, säger Carina Frykman.

– Jag har en slags lotsande funktion och min förhoppning nu är att vårdpersonal ska höra av sig till oss när projektet har varit igång ett tag, säger hon.

Kontaktnätet inom vården viktigt för våldsutsatta

Att regionen finns med i projektet har stor betydelse, säger samordnaren Ann-Christin Widenstjerna.

– Det är extremt viktigt att vården är med i Operation Norrsken. Vi inom socialtjänsten har inte alltid kunskap om hur vården är organiserad, inte heller har vi de kontaktnät som enAnn-Christin Widenstjerna som har långt mellanblont hår och är klädd i en svart stickad tröja med en beige halsduk runt halsen. vårdanställd har. Genom samrådsgruppen får vården kännedom om ärenden som socialtjänsten har, vilket i slutänden gagnar den som är utsatt för våld när kontaktvägarna förenklas och blir mer effektiva, säger Ann-Christin Widenstjerna.

Grunden för arbetet i samrådsgruppen är den lagstiftning som rör samverkan och samordning av insatser i ärenden med personer som behöver insatser från både socialtjänst och vård. Enligt socialtjänstlagen och hälso- och sjukvårdslagen ska en samordnad individuell plan, SIP, tas fram i sådana fall. Men samverkan kräver samtycke, från den som ärendet gäller, till att sekretessen frångås och att information delas mellan aktörerna. Ärenden kan också avidentifieras.  

Blankett för samtycke har utvecklats av jurister

Inför första ärendedragningen i samrådsgruppen tog jurister från regionen, Östersunds kommun och polisen fram en samtyckesblankett. Samrådet tar även upp avidentifierade ärenden för exempelvis erfarenhetsutbyte mellan aktörerna.

– Samtycke är en väg in i samrådet, ärenden kan också komma till exempel akut eller vara konsultativa. Med hjälp av samtyckesblanketten och den information som finns till den enskilde kan vi säkerställa att rättssäkerheten i samrådsgruppen vidmakthålls. Samtyckesblanketten visar också att vi har en tydlig struktur och en vilja att samverka för att ge våldsutsatta vuxna de insatser som behövs. Arbetet i gruppen är lösningsfokuserat, säger Ann-Christin Widenstjerna.

Enklare väg in till rätt stöd för brukare med samrådet

En utvärdering av projektet har precis startat, men enligt Ann-Christin Widenstjerna är yrkesverksamma från olika verksamheter positiva till arbetet.

– Kolleger inom socialtjänsten berättar att det tack vare samrådet har blivit en enklare väg in till rätt stöd för brukarna och att kontakten med polisen upplevs som tryggare. Vi har också delat med oss av erfarenheter vid placeringar av personer som är utsatta för hedersrelaterat våld till handläggare i ytterkommunerna som inte har haft lika stor erfarenhet av den här typen av ärende, säger hon.  

– Förhoppningen är också att den kontinuerliga samverkan också kan bli kompetensutvecklande, vilket i sin tur ger bra effekt för de medborgare vi möter, säger Ann-Christin Widenstjerna-

Projektet pågår fram till och med sista december 2022. Förutom att satsa på informationsspridning till vårdpersonal kommer man även att fortsätta informera de mindre kommunerna i länen om att samrådsgruppen finns.   

Operation Norrsken på Östersunds kommuns webbplats.

Lärande exempel om arbetet mot våld i nära relationer

Senast uppdaterad: 2022-04-06