Spårsäkring efter sexuellt övergrepp självklart att erbjuda i Västerbotten

2022-02-23

Tydliga rutiner, utbildning av ny personal och handledning om det behövs. I Region Västerbotten erbjuder läkarna sedan många år tillbaka spårsäkring till patienter som utsatts för sexuella övergrepp. Undersökningen görs med spårsäkringssatsen som utvecklats av NCK vid Uppsala universitet och Nationellt forensiskt centrum.

Elin Collins i vita vårdkläder i ett ljust rum med en gynstol och andra undersökningshjälpmedel. — Elin Collins är specialistläkare i obstetrik och gynekologi. Foto: Malin Grönborg

– För oss är det en självklarhet att spårsäkring ska göras. Med hjälp av spårsäkringssatsen och guiden kan undersökningen göras lugn och systematisk vilket skapar trygghet för kvinnan, säger Elin Collins, specialistläkare i obstetrik och gynekologi vid regionkliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå samt ansvarig vid Region Västerbotten för området omhändertagande efter sexuella övergrepp.

Kvinnor och minderåriga som har utsatts för sexuella övergrepp omhändertas antingen vid mottagningen på Centrum för obstetrik och gynekologi eller på akutmottagningen om de söker till universitetssjukhuset i Umeå. Män som har utsatts för sexuella övergrepp tas omhand av läkare inom akutsjukvård, enligt rutin. I regionen finns även sjukhus i Skellefteå och Lycksele som omfattas av rutinerna för handläggning efter sexuellt övergrepp.

Lämnar inte kvinnan ensam på akuten

Enligt Elin Collins varierar det om patienterna kommer själva och om de har med sig en anhörig eller åtföljs av polis. Målet är att kvinnan ska slussas direkt till ett enskilt samtalsrum när hon har sökt sig akut till vården.

– Vi vill inte att kvinnan ska behöva sitta i väntrummet tillsammans med andra patienter på akutmottagningen. Helst ska hon inte lämnas ensam utan ha en anhörig eller personal med sig, säger Elin Collins.

Medan ansvarig gynekolog presenterar sig och informerar om vilka undersökningar som ska göras förbereder en undersköterska för undersökningarna i ett annat rum.

vårdpersonals händer som plockar i ordning material ur spårsäkringssatsen. — En del av materialet i en spårsäkringssats. Foto: Malin Grönborg

– Många som har varit utsatta för sexuella övergrepp är rädda för att göra gynekologisk undersökning. Vi brukar också se till att allt är förberett, att kameran är på plats och att annat material är framtaget. På det sättet undviker vi spring och får en lugnare situation, säger Elin Collins.

Tydlig med att kvinnan bestämmer över vården

Vid den första inledande informationen är Elin Collins noggrann med att säga att både den medicinska undersökningen och spårsäkringen är något som görs för kvinnans skull och på hennes villkor.

– Vi erbjuder undersökningarna. Kvinnan måste inte göra dem och om hon vill bromsa eller avbryta får hon göra det precis när hon själv önskar det. För mig som läkare är det en självklarhet att spårsäkringen görs. Den är integrerad i undersökningen och en del i processen efter ett sexuellt övergrepp, säger Elin Collins.

Det första som Elin Collins gör i mötet med kvinnan är att presentera sig och berätta varför undersökningarna ska genomföras – att de handlar om att säkerställa om kvinnan behöver ytterligare medicinsk hjälp, för att exempelvis bota en sexuellt överförbar sjukdom, samt att säkra spår efter gärningspersonen.

Guiden i spårsäkringssatsen utgör underlag

omslaget till guiden i spårsäkringssatsen som består av en checklista och formulär för undersökningen. Elin Collins informerar även om att spårsäkringssatsen förvaras i två år och att proverna enbart är till för den rättsliga processen om kvinnan anmäler det sexuella övergreppet till polisen.

– Jag säger också att vi använder den guide som finns i spårsäkringssatsen som underlag och att frågorna som ställs kommer därifrån. Ibland kan de upplevas som lite styltiga och då förklarar vi det, att de följer en mall, säger Elin Collins.

Elin Collins inleder alltid undersökningarna med att be kvinnan att ta av sig på överkroppen. Eventuella skador fotograferas för dokumentation. När överkroppen är undersökt får kvinnan klä på sig för att sedan ta av sig på underkroppen.

– Det är många prover som ska tas och jag pratar hela tiden med assisterande undersköterska om vilka prover jag tar. Det blir samtidigt en information till kvinnan så att hon vet vad vi gör, säger Elin Collins.

Den gynekologiska undersökningen görs sist

Allra sist gör Elin Collins den gynekologiska undersökningen – det är ett medvetet val, säger hon.

– När vi väl kommer till gynundersökningen brukar det gå bra, trots att vi vet att många är oroliga inför den. Medan kroppsundersökning och provtagning har pågått har vi byggt ett förtroende hos kvinnan. Genom det systematiska sättet som vi arbetar på har vi visat att hon kan vara trygg. Vi går metodiskt tillväga och följer tydligt de rutiner som finns, vilket skapar ett bra flöde. Jag brukar också påminna om att kvinnan när som helst kan säga stopp för att avbryta, säger Elin Collins.

Drygt en timme brukar undersökningarna ta. När de görs ser Elin Collins till att hon inte är nåbar av annan vårdpersonal.

– Det viktigaste är att vi anpassar situationen till kvinnans behov och stressnivå. Vi tar det väldigt lugnt och ska inte bli avbrutna i det vi gör, säger Elin Collins.

Erbjuder samtal med kurator

När undersökningarna är klara informerar Elin Collins om hur uppföljningen kommer att gå till, med en tydlig plan kring uppföljande provtagning. Kvinnan får också erbjudande om samtal med kurator eller med en kvinnofridsmottagning. Om personen är minderårig informerar Elin Collins om att hon enligt lag är skyldig att anmäla till socialnämnden när ett barn har farit illa.

– Jag försöker också att under omhändertagandet bilda mig en uppfattning om hur kvinnan mår psykiskt och om det finns någon hemma som tar emot henne, säger Elin Collins.

Utbildning med instruktionsfilm om spårsäkring

Enligt henne kan undersökningarna också väcka känslor hos vårdpersonal. I regionen finns rutiner för krisstöd, för ST-läkare är handledning obligatorisk och all annan vårdpersonal får Elin Collins med halvlångt ljust hår och klädd i vita kläder för vårdpersonal. handledning och stöd om det behövs. För alla nyanställda läkare finns en skriftlig rutin om hur omhändertagandet ska ske. För utbildning av undersökningen använder regionen NCK:s film om spårsäkring.

– Som gynekolog hanterar man många situationer som är svåra för individen. Min del är att göra det så bra som möjligt för kvinnan och ge henne möjlighet att komma vidare, säger Elin Collins.

Hon påpekar även att det är viktigt att vårdpersonal kommer ihåg den egna rollen. Det är också något som Elin Collins brukar diskutera med studenter på läkarprogrammet där hon undervisar om att omhänderta kvinnor efter sexuella övergrepp och om spårsäkring.

– Det är viktigt att förstå vilket ansvar man har som vårdpersonal. Vi kan inte lösa allt. Men vi kan hantera det medicinska och hjälpa kvinnan vidare, säger hon.

Instruktionsfilmen för utbildning om spårsäkring beställs kostnadsfritt från NCK. Skicka ett mejl med fullständiga kontaktuppgifter till e-postadress för att beställa filmen "Spårsäkring vid sexuella övergrepp" info@nck.uu.se.

Webbstödets sidor om sexuella övergrepp.
Ämnesguide i kunskapsbanken om sexuellt våld.