Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
2019-10-16
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.

Monica Hansson är medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Uppsala kommun och är medicinskt ansvarig för all hemsjukvård för patienter under 65 år samt LSS-verksamheten. Hon har tillsammans med verksamhetschefer tillsynsansvar för närmare 3 500 brukare.
– Min uppgift är bland annat att se till att patienten får den vård som läkare har ordinerat och att den legitimerade sjukvårdspersonalen inom den kommunala hemsjukvården följer fastlagda rutiner, säger Monica Hansson.
Enligt Monica Hansson har hemsjukvården en viktig roll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet.
– Vi möter patienter i hemmen och kan komma in i ärenden som ingen annan har vetskap om. Ofta har patienterna stort förtroende för den legitimerade personalen och vet om att de har sekretess. Det gör att patienterna kan prata med sjuksköterskorna på ett annat sätt än med andra, säger Monica Hansson.
Frågor om våld i anamnesen
Behovet av mer kunskap är stort. Därför planerar MAS:arna i Uppsala län en utbildningssatsning för dem som arbetar inom den kommunala hemsjukvården, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Monica Hansson kommer även att rekommendera den legitimerade personalen att gå webbkursen om våld som Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet utvecklat i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna.
– Framför allt behöver vi diskutera sådana ärenden som vi möter vårt i arbete. Det kan till exempel handla om sekretessen och hur vi hanterar den i relation till utsatthet för våld, säger Monica Hansson.
Monica Hansson vill även att personalen mer systematiskt ska ställa frågor om våld och hon för nu diskussioner om att lägga in frågan i det formulär som ligger till grund för patientens sjukdomshistoria, anamnesen.
– Vi måste lägga in det i det dagliga arbetet. Men för att det ska fungera med rutinmässiga frågor behövs också mer kunskap och en förståelse för varför till exempel sjuksköterskorna ska fråga.
Fakta
Det var genom Ädelreformen som det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret infördes.
Reformen trädde i kraft 1992 och innebär en skyldighet enligt Hälso- och sjukvårdslagen för kommunerna att erbjuda hälso- och sjukvård vid de särskilda boendeformerna och vid de kommunala dagverksamheterna.
Kommunal hälso- och sjukvård omfattar hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel till personer i vård- och omsorgsboenden, boende med särskild service, i dagverksamhet, i servicebostad, personlig assistans och till personer som får hjälp via socialpsykiatrin.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, och medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, ansvarar för kvalitet och säkerhet i den kommunala hälso- och sjukvården som omfattar kommunens LSS-verksamhet, särskilda boenden och hemsjukvård.
Det grundläggande hälso- och sjukvårdsansvaret vilar på landstinget. I en lagändring från 2007 förtydligades det genom formuleringen att landstingen har skyldighet att ”med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan”.
Samordnad individuell plan
Samordnad individuell plan, SIP, är ett verktyg för att skapa samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.
Hälso- sjukvårdslagen och socialtjänstlagen anger att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan.

utvecklad av Sveriges kommuner och regioner.
SIP ska alltid upprättas tillsammans med den person som har behov av insatserna, det gäller oavsett personens ålder eller problem.
Planen ska tydliggöra vem som gör vad och när.
Webbstödets sida om Samordnad individuell plan, SIP
Sveriges kommuner och regioners webbsida om Samordnad individuell plan, SIP, med utbildningsmaterial
Lärande exempel om arbetet mot våld i nära relationer
-
Kunskap om våld ökar patientsäkerheten hos 1177
2020-08-21
Medarbetare på sjukvårdsrådgivningen 1177 VPT i Region Halland får utbildning om våld tillsammans med ambulanssjukvården, sjukresor samt handläggare inom färdtjänst. I Region Uppsala har utbildningsinsatser av medarbetare på 1177 lett till att rutiner för hanteringen av sekretess har tagits fram.
Carola Söderberg på 1177 i Region Halland. Foto: Jonas Arneson -
Folktandvården frågar personal om våld inför hemarbete
2020-06-11
Många anställda arbetar hemifrån under coronapandemin i enlighet med de råd som Folkhälsomyndigheten har gett. Men att sitta hemma innebär en förändrad arbetsmiljö och risk för isolering. På Folktandvårdens kansli i Region Västernorrland har de anställda svarat på frågor, bland annat om det finns något som gör att de inte kan arbeta hemifrån.
-
Familjecentralen frågar om våld efter kurs
2020-02-05
Hela personalstyrkan på familjecentralen i Bålsta i Håbo kommun har gått Webbkurs om våld. Gruppen består av olika professioner vilket berikade utbildningen, enligt initiativtagare Hanna Eklund som är barnmorska och samordnare för verksamheten.
-
Nyanställda i vården utbildas om våldsutsatthet
2019-12-02
På avdelningen för geriatrisk och neurologisk rehabilitering på Akademiska sjukhuset i Uppsala får alla nya medarbetare gå NCK:s webbaserade introduktionskurs om våld, sedan ett år tillbaka.
– Det är den mest intressanta kursen för nyanställda, säger Hanna Barck som jobbar som fysioterapeut.Hanna Barck arbetar som fysioterapeut på en geriatrikavdelning i Tierp. Foto: Mikael Wallerstedt. -
Så kan fysioterapeuter upptäcka våld
2019-10-22
Anna-Greta Elfström Olsson arbetar som fysioterapeut inom primärvården i Sandviken. Hon träffar ofta patienter som har varit utsatta för våld och är van vid att vara uppmärksam på tecken på våldsutsatthet.
Foto: Pernilla Wahlman -
Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta
2019-10-16
Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.
-
Ambulanspersonal gör orosanmälningar efter utbildning
2019-06-11
Barnskyddsteamet i nordöstra Skåne hjälper och stöttar hälso- och sjukvårdspersonal i frågor kring barns utsatthet. Efter en särskild utbildningsinsats hos ambulanssjukvården om våld i nära relationer och barns utsatthet har antalet orosanmälningar till socialtjänsten från ambulanspersonalen ökat.
-
Kirurgavdelningens personal utbildas om våld
2019-03-04
Kirurgavdelningen 65B på Akademiska sjukhuset i Uppsala har utbildat hela personalstyrkan om våld i nära relationer. Till utbildningen användes NCK:s material som delats ut till samtliga chefer på sjukhuset.
Michaela Tollin och Carina Vennström från kirurgen tittar igenom materialet i den låda som delats ut av NCK. Foto: Staffan Claesson -
Samverkansprojekt i Piteå förebygger sexuellt våld
2018-12-21
Intresset för att prata om sex och samtycke är stort bland unga. Inte minst sedan den nya sexualbrottslagstiftningen trädde i kraft 2018. Och ungdomarna har bra koll på vad som gäller. Det upplever ungdomsmottagningen i Piteå som hoppas att deras uppsökande verksamhet i skolorna ska verka våldsförebyggande.
Malin Lundström och Ingela Norén från ungdomsmottagningen i Piteå berättar om sex och samtycke för eleverna i klass 9 i Solanderskolan i Öjebyn. Foto: Olivia Markström -
Skyddat sökord införs i journal hos tandvården
2018-10-28
Folktandvården Uppsala är först i landet med att införa ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Detta efter att man beslutat att göra tandvårdsjournalerna tillgängliga för patienterna via internet.
Isabel Brundin, allmäntandläkare vid Folktandvården på Liljeforstorg, tycker det är bra att det nu går att dokumentera våldsutsatthet i nära relationer under ett skyddat sökord i tandvårdsjournalerna. -
Folktandvården Skåne utbildar all personal om våld
2018-10-15
Med materialet från NCK:s webbstöd för vården som grund kommer all personal inom Folktandvården Skåne, 1 450 personer, att utbildas om våld i nära relationer. Målsättningen är att upptäcka, bemöta och dokumentera samt hänvisa våldsutsatta patienter vidare till ytterligare stöd.
Tandläkaren Ripanjot Sivia och tandsköterskan Nazanin Tehrani vid Folktandvårdens klinik på Fäladstorget i Lund. Foto: Linus Höök -
Goda möjligheter fråga om våld i ambulansen
2018-09-20
Ambulansen är ett slutet rum där personalen har goda möjligheter att ställa frågor om våld. Det är något som Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska vid Länssjukhuset i Sundsvall, drar nytta av. Sedan något år tillbaka ställer hon frågor om våld rutinmässigt till kvinnliga patienter och har fått i uppdrag att ta fram lokala rutiner för ambulansen i Västernorrland.
Lena Kastbom, ambulanssjuksköterska, drar nytta av ambulansens slutna rum för att ställa frågor om våld. Hon har alltid med sig kort till stödtelefonen Kvinnofridslinjen. Foto: Mattias Forssell -
Daglig avstämning på akuten om barn som far illa
2018-06-08
Vid dagliga avstämningsmöten på barnakuten på Huddinge sjukhus uppmärksammas barn som misstänks fara illa. Rutinen lever kvar från Huddingeprojektet om våld i nära relationer som genomfördes för fyra år sedan. Syftet är att upptäcka barn som far illa och bli bättre på att göra orosanmälningar till socialtjänsten.
Lina Ringman Andersson och Lisa Skotte ser till att alla viktiga dokument som gäller våld i nära relationer
finns samlade i en pärm som är lätt tillgänglig för personalen på barnakuten. -
Mödravården ställer frågor om våld till alla
2018-01-09
Fler frågor om våld kommer att ställas rutinmässigt till patienterna om resultaten följs upp. Det menar Anneli Karlén, samordningsbarnmorska i Halland. Hon tror att redovisningen i det nationella graviditetsregistret spelat en stor roll för mödravårdens framgångar. Men trots att nära 90 procent av alla kvinnor fick frågor om våld under sin graviditet i Halland 2016 är hon inte nöjd.
Annika Carlsson och Kristina Johansson är barnmorskor vid Kvinnohälsovården i Varberg. Foto: Jonas Arneson -
Kunskapslyft om våld på BUP i Östersund
2018-01-08
Våren 2017 blev Ann Björch erbjuden den sista platsen på en kursledarutbildning om webbkursen om våld. Sedan dess har alla 80 anställda på hennes arbetsplats, barn- och ungdomspsykiatrin i Jämtland/Härjedalen, gjort webbkursen. Dessutom har samtliga team fått en uppföljande utbildning.
Ann Björch, kurator på BUP, var den som drog igång utbildningssatsningen bland personalen. -
Extern samverkan ett nyckelord i Norrbotten
2017-12-19
En gemensam plattform på webben är en viktig del av den externa samverkan i Region Norrbotten. Vinsterna med ett nära samarbete mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och polisen är många, inte minst för dem som utsätts för våld.
Moa Lygren, från Norrbotten, deltar i ett av landstingsnätverkets möten på NCK i Uppsala. -
Region Uppsala utvecklade lösning för dokumentation
2017-12-01
Region Uppsala var först i Sverige med införandet av elektroniska patientjournaler. Behovet väcktes då av ett skyddat sökord för våldsutsatthet i nära relationer. Den lösning som utarbetades i Uppsala lade grunden till ett gemensamt regelverk för hela landet.
-
Bredd och förankring viktigt vid intern samverkan
2017-11-20
Intern samverkan har stått i fokus när Landstinget Blekinge startat om sitt arbete med våld i nära relationer. Med hjälp av en arbetsgrupp med representanter från flera olika verksamheter vill de skapa ett brett engagemang för frågan och förankring i hela chefsledet.
-
Mångårig erfarenhet av att fråga gravida i Uppsala
2017-09-20
I Region Uppsala har frågor om våld varit en del av vardagsarbetet för barnmorskorna sedan slutet av 1990-talet. Alla gravida ska någon gång under kontakten med mödrahälsovården få frågan om de har varit utsatta för våld.
Lena Axén är samordningsbarnmorska i Region Uppsala sedan 2012.