Kommunal hemsjukvård spelar viktig roll för våldsutsatta

2019-10-16

Den kommunala hemsjukvården har stora möjligheter att upptäcka våldsutsatthet. Sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter möter patienter i hemmen och kan därmed få vetskap om våld som ingen annan fått reda på tidigare.

Monica Hansson som är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Uppsala kommun — Monica Hansson är medicinskt ansvarig sjuksköterska i Uppsala kommun och planerar nu en utbildningssatsning om våld för dem som arbetar inom kommunal hemsjukvård. Foto: Staffan Claesson

Monica Hansson är medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, i Uppsala kommun och är medicinskt ansvarig för all hemsjukvård för patienter under 65 år samt LSS-verksamheten. Hon har tillsammans med verksamhetschefer tillsynsansvar för närmare 3 500 brukare.

– Min uppgift är bland annat att se till att patienten får den vård som läkare har ordinerat och att den legitimerade sjukvårdspersonalen inom den kommunala hemsjukvården följer fastlagda rutiner, säger Monica Hansson.

Enligt Monica Hansson har hemsjukvården en viktig roll när det gäller att upptäcka våldsutsatthet.

– Vi möter patienter i hemmen och kan komma in i ärenden som ingen annan har vetskap om. Ofta har patienterna stort förtroende för den legitimerade personalen och vet om att de har sekretess. Det gör att patienterna kan prata med sjuksköterskorna på ett annat sätt än med andra, säger Monica Hansson.

Frågor om våld i anamnesen

Behovet av mer kunskap är stort. Därför planerar MAS:arna i Uppsala län en utbildningssatsning för dem som arbetar inom den kommunala hemsjukvården, sjuksköterskor, fysioterapeuter och arbetsterapeuter. Monica Hansson kommer även att rekommendera den legitimerade personalen att gå webbkursen om våld som Nationellt centrum för kvinnofrid vid Uppsala universitet utvecklat i samverkan med Socialstyrelsen och länsstyrelserna.

– Framför allt behöver vi diskutera sådana ärenden som vi möter vårt i arbete. Det kan till exempel handla om sekretessen och hur vi hanterar den i relation till utsatthet för våld, säger Monica Hansson.

Monica Hansson vill även att personalen mer systematiskt ska ställa frågor om våld och hon för nu diskussioner om att lägga in frågan i det formulär som ligger till grund för patientens sjukdomshistoria, anamnesen.

– Vi måste lägga in det i det dagliga arbetet. Men för att det ska fungera med rutinmässiga frågor behövs också mer kunskap och en förståelse för varför till exempel sjuksköterskorna ska fråga.

Fakta

Det var genom Ädelreformen som det kommunala hälso- och sjukvårdsansvaret infördes.

Reformen trädde i kraft 1992 och innebär en skyldighet enligt Hälso- och sjukvårdslagen för kommunerna att erbjuda hälso- och sjukvård vid de särskilda boendeformerna och vid de kommunala dagverksamheterna.

Kommunal hälso- och sjukvård omfattar hemsjukvård, rehabilitering och hjälpmedel till personer i vård- och omsorgsboenden, boende med särskild service, i dagverksamhet, i servicebostad, personlig assistans och till personer som får hjälp via socialpsykiatrin.

Medicinskt ansvarig sjuksköterska, MAS, och medicinskt ansvarig för rehabilitering, MAR, ansvarar för kvalitet och säkerhet i den kommunala hälso- och sjukvården som omfattar kommunens LSS-verksamhet, särskilda boenden och hemsjukvård.

Det grundläggande hälso- och sjukvårdsansvaret vilar på landstinget. I en lagändring från 2007 förtydligades det genom formuleringen att landstingen har skyldighet att ”med kommunerna inom landstinget sluta avtal om omfattningen av och formerna för läkarmedverkan”.

Samordnad individuell plan

Samordnad individuell plan, SIP, är ett verktyg för att skapa samverkan mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Hälso- sjukvårdslagen och socialtjänstlagen anger att när den enskilde har behov av insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården ska kommunen tillsammans med landstinget upprätta en individuell plan.