Minnesmottagningen möter både utsatta och förövare

2021-11-04

FRÅGAR OM VÅLD Till Minnes- och geriatrikmottagningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala kommer patienter som både kan vara våldsutsatta och förövare. En demenssjukdom kan ligga bakom våld i nära relationer på olika sätt.

vitt gammalt porslin på en hylla i ett skåp.Det står ett skåp med kaffeserviser i entrén till mottagningen. Dörrarna till skåpet är öppna och de små kopparna, kannorna och faten i vitt porslin är prydligt uppradade på flera hyllplan. Porslinet är tillverkat i porslinsfabriken Hackefors i Lidköping och kommer från en överläkares samling. 

– Att få se något som man känner igen och kanske minns från barndomshemmet lugnar de patienter som kommer hit till oss, säger Malin Löwenmark, överläkare på mottagningen och specialist inom geriatrik.

Minnesutredning med observationer

Mottagningen har omkring 600 nybesök per år och de flesta kommer via remiss från husläkare eller från andra kliniker på Akademiska sjukhuset. Ett litet antal kommer via egenremiss. De flesta är äldre, men det kommer patienter i alla åldrar.

– Vi har några enstaka patienter varje år som är kring 40 år men majoriteten är i 60- till 70-årsåldern, säger Malin Löwenmark.

När patienten kommer till mottagningen startar en minnesutredning för att ringa in vilken typ av minnesstörning som patienten lider av. Läkarna använder ett formulär med standardfrågor som handlar om sådant som matvanor, alkohol, tobak och motion. I utredningen får patienten själv berätta om den egna uppfattningen av minnet. Det ingår även observationer och standardiserade tester avMalin Löwenmark som har uppsatt hår och är klädd i en tunika med vit spets på mörkblå botten. exempelvis hur patienten använder sitt språk, hur denne orienterar sig samt hur patientens sinnesstämning är. 

– Vi använder oss mycket av observationer för att se hur patienten beter sig. Vi försöker på olika sätt skapa en helhetsbild, säger Malin Löwenmark.

Frågor om våld ställs vid misstanke

I utredningen ställs inte några frågor om våld rutinmässigt utan bara vid misstanke om utsatthet för våld.

– Om vi till exempel träffar en patient med närminnesnedsättning och psykosomatiska besvär som ångest, och om vi dessutom ser i journalen att patienten har varit på flera olika mottagningar utan att ha kommit rätt, då frågar vi om våld. Att ha varit utsatt för våld i en nära relation är ett trauma som kan skapa ett tillstånd som liknar en minnessjukdom, säger Malin Löwenmark.

Utsatthet för våld kan förvärras vid sjukdom

Personalen på mottagningen möter även demenssjuka patienter som utsätts för våld i sina nuvarande relationer. Ibland förvärras utsattheten när personen blir sjuk.   

 – Jag pratar alltid med patienten i enrum men vi möter också ofta patienten tillsammans med en partner. Det händer att anhöriga är nedlåtande när vi är med i rummet och när det sker försöker vi sätta gränser. Vi ordnar också med kurator och avlastning. Det förekommer även att vi hänvisar patienter till kvinnofridsmottagningen och till Kvinnofridslinjen, säger Malin Löwenmark.

En demenssjukdom kan väcka gamla minnen till liv. När närminnet försvinner återvänder minnen från sådant som har hänt tidigare i livet. För den som har varit utsatt för våld för längesen kan sjukdomen plötsligt göra utsattheten påtaglig igen.

– Patienten kan inte hålla undan minnet på samma sätt längre och drabbas på nytt av det som hänt, säger Malin Löwenmark. 

Svårt förändra livssituation för utsatt med demens

Att vara utsatt för våld och sjuk i demens gör att patienten befinner sig i en särskilt utsatt situation. Det kan vara mycket svårt för patienten att klara av att förändra sin livssituation.

– En separation blir betydligt svårare. Det klarar inte många av, säger Malin Löwenmark.

För den som drabbats av demens kan våld också bli en del av sjukdomsbilden, säger Malin Löwenmark.

– Den demenssjuke kan förlora sin impulskontroll och bli aggressiv. I de fallen är det ofta anhöriga som söker sig till oss och är förtvivlade över ett ändrat beteende. Om patienten är våldsam mot en partner i en nära relation försöker vi hjälpa till på olika sätt. Vi tar alltid kontakt med kommunens biståndshandläggare. Vi hjälper till med avlastning och också med annat boende. Men det händer att anhöriga måste flytta från den demenssjuke för att klara sig undan våldet, säger hon.

Skyddat sökord i patientjournal

I mottagningens journalsystem används det skyddade sökordet för våld i nära relation. Enligt Malin Löwenmark är det ett viktigt skydd för patienterna.

– Vi vet att många anhöriga läser den demenssjukes journal. Ofta gör man det med goda avsikter, men inte alltid. Vi har sett hur journalanteckningar utnyttjas av anhöriga, säger Malin Entrén till minnesmottagningen på Akademiska sjukhuset som är en blågrå dörr.Löwenmark.     

Arbetslaget på minnesmottagningen har varje fredag en genomgång av vissa patientfall. Om en patient är utsatt för våld tas det upp.

– Vi pratar dels om hur vi upplevde relationen mellan patient och anhörig, dels om hur vi kan hjälpa den som är utsatt för våld.


Fakta / Våld mot Äldre


  • Våld mot äldre kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem som fått ökad uppmärksamhet under de senaste årtiondena. 

  • Bristande kunskap eller stereotypa föreställningar om att äldre kvinnor inte utsätts för våld, framför allt inte sexuellt våld, riskerar även att leda till att kvinnorna inte blir trodda när de försöker berätta om sin situation. Därigenom försvåras deras möjligheter att få stöd och hjälp.

  • I en svensk studie publicerad 2017 rapporterade 5,8 procent av kvinnor och 2,7 procent av män i åldrarna 60 till 74 år att de hade utsatts för någon form av våld under det senaste året.

Kunskapsbankens ämnesguide om våld mot äldre.

NCK:s publikation "Våld mot äldre kvinnor – En forsknings- och kunskapsöversikt" 2016, fulltext i kunskapsbankens databas. 

Lärande exempel om arbetet mot våld i nära relationer