”Berätta sakligt och tydligt om dina iakttagelser”

Liselott Herschend är kammaråklagare vid Åklagarkammaren i Uppsala. Hon svarar här på frågor om hur det går till när personal i vården är vittne vid en rättegång.

Hur går det till när någon från vården blir kallad som vittne?

– Den som blir kallad som vittne får en skriftlig kallelse från tingsrätten med posten. I kallelsen står det tid och plats för rättegång. Det ska även stå vilka skäl som ligger till grund för att du är kallad till rätten som vittne. Till exempel kan det stå att du är kallad därför att du har iakttagit skador på målsägande. I kallelsen finns även ett målnummer. Om du är osäker på något kan du alltid ringa till åklagaren och ställa frågor om ärendet och vad rätten vill veta.

Du måste bekräfta för domstolen att du har tagit emot kallelsen till rättegång.

Vad vill rätten veta?

– Rätten vill att du ska berätta om dina iakttagelser som rör patientens skador. Du ska berätta sakligt och det är viktigt att du är tydlig med vad du har sett. Du kan även få berätta om sådant som rör patienten i sig – vad patienten berättade för dig och hur patienten uppträdde.

För att kunna svara sakligt är det bra om du förbereder dig genom att titta igenom patientjournalen. Om du av någon anledning inte kan svara på en fråga, är det viktigt att du svarar sanningsenligt också om det. Det är viktigt att inte gissa.

Hur går det till i rätten?

– Ofta blir du kallad till en tingsrätt i närområdet. Om det är långt för dig att resa till tingsrätten kan du få vittna på videolänk.

När du kommer till rätten får du vänta utanför salen tills det blir din tur. När du har blivit inropad får du först avlägga en ed inför att du ska vittna. Det tar oftast inte så lång tid att vittna, i regel tar det omkring tjugo minuter.

Du som vittnar har rätt till ersättning om du måste ta ledigt. Man får även ersättning för resa.

Personal i vården kan även bli kallad som sakkunnig. Hur skiljer sig en sakkunnig från ett vittne?

– En sakkunnig är som huvudregel utsedd av rätten och lämnar alltid ett skriftligt yttrande, det är en domstolssakkunnig. Även parterna kan åberopa en sakkunnig, en partssakkunnig. Yttrandet ska röra ett ärende allmänt och utgår från fackmannamässig kunskap, till exempel vilka olika uppkomstsätt som kan finnas till en viss skada.

– Om man inte har en tjänst där man är skyldig att biträda som sakkunnig (till exempel en rättsläkare) är man inte skyldig att tacka ja till uppdrag som sakkunnig. Om man har tackat ja och skrivit ett skriftligt utlåtande är man också skyldig att komma och vittna om det om man blir kallad. En sakkunnig har också rätt till ersättning för nedlagt arbete på ett annat sätt än ett vittne.

Senast uppdaterad: 2021-05-11