Ny föreståndare för NCK

– NCK har en unik miljö med universitetsdelen och den kliniska verksamheten som ger oss möjligheter att göra något extraordinärt. Genom att bygga forskningen i samarbete med den kliniska verksamheten kan vi utveckla evidensbaserade metoder som är direkt applicerbara i praktiken, säger hon.

I NCK:s uppdrag ingår förutom forskningen att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer samt att ge stöd till våldsutsatta kvinnor. Bredden i uppdraget är något som tilltalar Anita Hussénius i hennes roll som föreståndare.

– Jag hade tänkt ägna mig helt åt forskning åren före min pension. Men när jag fick frågan om att leda NCK kunde jag inte säga nej. Våldet är ett så otroligt viktigt område. Och att få möjligheten att verka i en miljö som står i direktkontakt med dem som är berörda, de yrkesverksamma och dem som är utsatta, är väldigt motiverande. Det finns ingen tvekan om att det som vi gör på NCK är till nytta, säger Anita Hussénius.

Många ledande positioner inom universitetsvärlden

Anita Hussénius kommer närmast från Centrum för genusvetenskap vid Uppsala universitet där hon har varit föreståndare samt bedrivit forskning. Dessförinnan har Anita Hussénius haft uppdrag som prefekt vid institutionen för matematik, natur- och datavetenskap på Högskolan i Gävle och dåvarande Kemiska institutionen vid Uppsala universitet. Genus har varit ett genomgående tema för hennes arbete under många år.

– Jag har sett ojämställdheten i vardagen, tidigt i mitt arbetsliv och senare på universitetet. När jag kom till universitetet hade jag en idealistisk bild av högre utbildning. Att kompetens och prestation var det som räknades. Sen insåg jag att det inte gick att blunda för att kön spelade in. Män och kvinnor behandlas inte lika inom akademin, säger Anita Hussénius.

Började yrkesbanan på verkstadsgolvet

Kemi var Anita Hussénius ämne från början. Därför att den, precis som NCK:s verksamhet, var både praktisk och teoretisk, säger hon. Anita Hussénius första arbete var som svarvare inom metallindustrin i Gävle och Göteborg.

– Jag har ofta befunnit mig i mansdominerade miljöer. Som svarvare noterade jag tidigt det som intersektionalitet handlar om, långt innan termen myntades av Kimberlé Crenshaw 1989. Både kön och etnicitet syntes så tydligt och spelade så tydligt in i hierarkin på verkstadsgolvet, med de svenska männen på de minst stressande och mest välbetalda uppgifterna och de utländska kvinnorna på de mest monotona och sämst betalda.

Uppdraget som föreståndare är ett förordnande på tre år.